Rekord i kolplaner, ras i körtimmar
Under 2025 lämnade kinesiska kraftbolag in förslag på 161 gigawatt ny kolkraft. Det är mer än något tidigare år och motsvarar 13 procent av all kolkraft som redan finns i landet. Som jämförelse har hela Sverige ungefär 7 gigawatt kärnkraft.
Samtidigt räknar Global Carbon Project med att Kinas fossila utsläpp minskar med 0,9 procent i år. Kolkraftens elproduktion föll dessutom 2025 för första gången på tio år.
Hur går det ihop? Ett kolkraftverk som står still släpper inte ut något. Det som avgör utsläppen är inte hur många kraftverk som finns, utan hur många timmar de faktiskt körs. Kinas kolkraftverk går i dag i snitt bara runt hälften av årets timmar, cirka 51 procent.
Sol och vind tar nästan all ny efterfrågan
Kina byggde ut mer än 500 gigawatt sol och vind under 2025. Det räcker för att täcka hela ökningen av landets elbehov. Tidigt samma år gick sol- och vindkraften om kolkraften i installerad effekt, alltså den maximala effekt kraftverken kan leverera.
När nästan all ny el kommer från sol och vind får kolkraftverken färre timmar att producera. Varje nytt kolverk delar på en kaka som krymper. Därför kan antalet kolkraftverk öka samtidigt som kolet bränns i mindre mängd.
Varför bygga kraftverk som mest ska stå still?
Svaret finns i en vintervecka med högtryck. Det är kallt, mörkt och nästan vindstilla. Solpanelerna ger lite, vindkraftverken står still och elbehovet är som störst. Tyskarna har ett eget ord för detta: Dunkelflaute, mörk vindstilla period.
Elnätet måste vara i balans varje sekund. Produktionen ska alltid matcha förbrukningen, annars sjunker frekvensen och nätet kan kollapsa. Batterier jämnar ut toppar under några timmar, men de kan inte bära ett helt land genom en vindstilla vecka.
Därför behövs planerbar effekt: kraft som du kan slå på när du behöver den, oavsett väder. Det är något annat än baskraft, som går jämnt dygnet runt. I ett system med mycket sol och vind blir frågan inte hur mycket el du producerar över ett år, utan hur mycket effekt du kan lita på under årets värsta timme.
Kina har valt att låta kolkraften fylla den rollen. Sedan 2024 får kolkraftverk en så kallad kapacitetsbetalning. Den betalas för att kraftverket finns tillgängligt, inte för den el det producerar. Under 2024 betalades över 100 miljarder yuan ut, och nu höjs ersättningen från 100 till 165 yuan per kilowatt. Kolkraftverken blir på så vis en sorts försäkring som elsystemet betalar premie för.
En försäkring med baksidor
Allt är inte så prydligt som det låter. Forskarna vid CREA och Global Energy Monitor påpekar att många nya projekt fortfarande planeras för över 4 800 drifttimmar om året. Det är kraftverk byggda för att gå jämnt, inte för att rycka in när vinden mojnar. Stora aggregat på över en gigawatt är dessutom tröga att starta och stoppa.
Nedläggningarna går också långsamt. Under första halvåret 2025 stängdes bara 1 gigawatt kolkraft, långt från målet på 30 gigawatt till årets slut. Kritikerna varnar för att Kina låser in kapital i kol i decennier och föreslår att samma betalning även ska gå till batterier och pumpkraftverk.
Det är också värt att veta vad som faktiskt sänker Kinas utsläpp i år. Den största minskningen kommer från olja, som väntas falla med 4,6 procent när elbilar och dyra drivmedel slår igenom. Utsläppen från kol väntas fortfarande öka något, med 0,3 procent. Kolet har alltså inte vänt, men det har slutat växa i samma takt. Mer om det globala utsläppsläget kan du läsa i Rekordår för utsläpp, trots rekordår för förnybart.
Sverige byggde vinden men inte reserven
Sverige har gjort en liknande utbyggnad av väderberoende kraft, men utan motsvarande reserv. Mellan 2020 och 2026 tillkom 10,8 gigawatt vindkraft, och totalt finns nu runt 17 gigawatt. Vindkraften är Sveriges största kraftslag räknat i installerad effekt.
Men installerad effekt säger lite om vad du kan räkna med när det verkligen gäller. När Svenska kraftnät räknar på årets kallaste timme, topplasttimmen, har vindkraften historiskt tillgodoräknats bara 9 procent av sin installerade effekt. Av 17 gigawatt blir det ungefär 1,5 gigawatt.
Samma mönster syns när Svenska kraftnät räknar på hur stor del av effekten som kan användas för att ansluta nya elkunder, det som kallas kapacitetsfaktor. Landbaserad vindkraft får där 11 procent och havsbaserad 18 procent. Kärnkraften får 74 procent och vattenkraften 84 procent. När ett nytt stålverk eller en datahall ska kopplas in är en megawatt vattenkraft alltså värd nästan åtta gånger så mycket som en megawatt landbaserad vind.
Samtidigt har södra Sverige tappat planerbar kraft. Ringhals 1 och 2 stängdes 2019 och 2020. Den oljeeldade reserven i Karlshamn, som länge fungerade som sista utväg, har inte längre ett avtal av det gamla slaget. Effektreserven löpte ut i mars 2025, och först i januari 2026 kunde Svenska kraftnät teckna avtal om en ny strategisk reserv på 350 megawatt, efter en misslyckad första upphandling.
Sverige har en stor fördel som Kina saknar: vattenkraften. Den fungerar som ett naturligt batteri, och enligt Svenska kraftnät finns det alltid vatten att köra under de tyngsta timmarna. Problemet är geografin. Vattenkraften ligger i norr, medan underskottet finns i söder, och ledningarna emellan har begränsad kapacitet.
Inför vintern 2026/2027 bedömer Svenska kraftnät att Sverige som helhet har ett överskott på cirka 1 200 megawatt under topplasttimmen en normalvinter. Risken för fysisk brist är låg. Men norra elområden har stora överskott medan de södra har underskott, och myndigheten varnar för höga priser. Det är just det mönstret som beskrivs i Elen räcker. Det är priset som är problemet. Den europeiska tillsynsmyndigheten ACER har dessutom konstaterat att risken för effektbrist i Sverige överstiger den nationella normen på sikt.
Skillnaden mot Kina ligger i hur reserven betalas. Den svenska elmarknaden ersätter i huvudsak den el som faktiskt levereras. Ett kraftverk som står redo men sällan körs har därför svårt att gå runt. Kina betalar uttryckligen för att kraften ska finnas där. Sverige förlitar sig på vattenkraft, import från grannländerna och en liten strategisk reserv.
Timmen räknas, inte året
Kinas kolparadox visar att det finns två olika mått i ett elsystem. Klimatet avgörs av hur många kilowattimmar fossil el du producerar över ett år. Leveranssäkerheten avgörs av hur många megawatt du kan lita på under en enda iskall timme.
Kina har löst den andra frågan med kol, vilket skapar nya problem för den första. Sverige har en fossilfri elproduktion, men har låtit den andra frågan glida. Det finns ingen gratis lunch i ett väderberoende elsystem. Någon måste stå redo när vinden inte blåser, och någon måste betala för att den gör det.
Källor
- Global Carbon Project, Global Carbon Budget 2026 (november 2026), via University of Exeter och Carbon Brief
- Carbon Brief: Analysis: Fossil-fuel CO2 emissions set to dip in 2026 as Iran conflict hits oil use (november 2026)
- Carbon Brief: 'Rush' for new coal in China hits record high in 2025 as climate deadline looms (februari 2026)
- CREA och Global Energy Monitor: Coal is losing ground but not letting go (augusti 2025)
- Greenpeace East Asia: kolkraftsgodkännanden i Kina Q1–Q3 2025
- Fitch Ratings: China's Coal Capacity Payments to Boost Power Reliability, Cut Emissions
- Svenska kraftnät: Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapporter 2025 och hösten 2026
- Svenska kraftnät: Avtal om strategisk reserv, pressmeddelande 8 januari 2026
- Svensk Vindenergi: remissvar om Svenska kraftnäts effektanalys
- Regeringskansliet: Frågor och svar om framtida vindkraft
- Riksdagen: Svar på fråga 2024/25:19 Kapacitetsfaktorn för havsbaserad vindkraft
- Our World in Data: CO2 and Greenhouse Gas Emissions dataset
Vad tyckte du om artikeln?






