Petitionen om vindkraftens infraljud som vägrar dö
    Energi

    Petitionen om vindkraftens infraljud som vägrar dö

    Sedan 2021 ligger en petition om vindkraftsbuller och infraljud i EU-parlamentet. Den har överlevt avslag, tystnad och en mandatperiod. Nu riktas blickarna mot svenska M- och KD-ledamöter, men vad kan parlamentet egentligen göra, och vad säger forskningen som petitionen vilar på?

    Peter Bergvall15 november 2026

    Ett ärende med fem år på nacken

    Den 29 april 2021 lämnade belgaren Patrice d'Oultremont in en framställan till Europaparlamentet. Bakom honom stod vindkraftskritiska föreningar från Belgien, Frankrike och Tyskland. Ärendet fick nummer 0482/2021.

    Kravet är enkelt att formulera. EU:s bullerdirektiv från 2002 skrevs när vindkraftverk knappt fanns i landskapet. Direktivet säger inget särskilt om ljud från vindkraft, och ingenting alls om infraljud, alltså ljudvågor under 20 hertz som ligger under hörseltröskeln. Petitionärerna vill att EU tar fram regler för hur sådant ljud ska mätas och begränsas.

    I flera år hände nästan ingenting. Ärendet sköts upp och låg i praktiken stilla. Den 25 september 2025 vände det. Petitionsutskottet beslutade enhälligt att hålla petitionen öppen och bad kommissionen förklara vad den kan göra för att förbättra mätningen av vindkraftsbuller. Talare från EPP, socialdemokraterna, Patrioterna och de gröna yttrade sig till stöd.

    Vad ett petitionsutskott kan och inte kan

    Här är det lätt att missförstå hur stort beslutet var. Petitionsutskottet stiftar inga lagar. Det kan be kommissionen utreda, skicka frågan vidare till ett annat utskott, hålla utfrågningar, göra studieresor och i bästa fall föreslå att parlamentet antar en resolution.

    En resolution är i sin tur bara en uppmaning. Det är kommissionen som har rätten att lägga lagförslag i EU. För att petitionärerna ska nå sitt mål krävs alltså en lång kedja: en resolution, ett förslag från kommissionen, och sedan förhandlingar mellan parlamentet och medlemsländerna om ändringar i bullerdirektivet eller industriutsläppsdirektivet.

    I mars 2026 ordnade parlamentet en konferens om infraljud från vindkraft. Den samlade forskare, jurister och branschfolk. Någon resolution antogs inte. Petitionen är fortfarande öppen, men den har ännu inte tagit nästa steg.

    Därför pekas M och KD ut

    Vindkraftskritiska nätverk i Sverige vädjar nu till Moderaternas och Kristdemokraternas EU-parlamentariker. Logiken är aritmetisk. Båda partierna tillhör EPP, parlamentets största partigrupp. EPP har 9 av 34 platser i petitionsutskottet, fler än någon annan grupp.

    Det finns också en svensk koppling i kommissionen. Frågan om bullerdirektivet hör till miljökommissionären Jessika Roswall, som själv kommer från Moderaterna. Kommissionen har svarat att den arbetar med att stärka miljöbullerdirektivet, men utan att lova något särskilt om vindkraft eller infraljud. Kritikerna tolkar det som passivitet.

    Om EPP vill driva frågan vidare kan gruppen i praktiken avgöra om petitionen blir en resolution eller långsamt rinner ut i sanden.

    Forskningen som petitionen lutar sig mot

    I svensk debatt har petitionen fått bränsle från Uppsala universitet. Professor Ken Mattsson och hans kollegor har utvecklat simuleringsverktyget SoundSim 360. Deras granskade studie, publicerad i Applied Acoustics, visar att infraljud från stora moderna verk når längre och är starkare än äldre beräkningsmodeller antagit. VfA har tidigare skrivit om Mattssons forskning och hans egna upplevelser.

    Det är viktigt att se vad studien handlar om. Den beskriver hur ljudet sprids, inte vad det gör med människokroppen. En karta över infraljud är inte en karta över sjukdom.

    Frågan om hälsoeffekter har prövats på andra sätt. I Finland lät forskare personer som själva uppgav att de blev sjuka av infraljud lyssna på ljudprover i ett dubbelblint test. De kunde inte avgöra när infraljudet var påslaget och reagerade inte annorlunda än andra. I Australien exponerades känsliga försökspersoner för simulerat vindkraftsinfraljud i 72 timmar. Forskarna fann ingen påverkan på sömn, yrsel, hjärta eller psykiskt mående. En amerikansk registerstudie följde över 120 000 hushåll före och efter att vindkraftverk byggts i närheten. Den hittade inga försämringar i hälsan.

    På andra sidan står en studie från en arbetsgrupp i Mainz, som rapporterat fler fall av hjärtsvikt i två tyska vindkraftskommuner. Den jämför dock hela kommuner, inte enskilda personer, och kan därför inte visa orsak och verkan. VfA har skrivit om den studien tidigare.

    Siffran som levde i sexton år

    Debatten om infraljud har en varnande förhistoria. Den tyska myndigheten BGR publicerade värden för infraljud från vindkraftverk som citerades flitigt av kritiker. År 2021 erkände myndigheten att beräkningen var fel. Värdena låg 36 decibel för högt, vilket motsvarar ungefär 4 000 gånger för mycket ljudeffekt. Den dåvarande tyske ekonomiministern bad offentligt om ursäkt.

    Fallet visar hur länge ett felaktigt tal kan leva när det passar in i en het konflikt. Det säger inget om att dagens nya mätningar är fel. Men det är ett skäl att skilja mellan vad som är uppmätt, vad som är beräknat och vad som är bevisat om hälsan.

    Vad som faktiskt står på spel

    Petitionen ber egentligen inte EU att slå fast att infraljud är farligt. Den ber om gemensamma regler för hur vindkraftsbuller ska mätas och bedömas. Det är en betydligt mindre kontroversiell fråga, och den kan vara rimlig även för den som inte tror på hälsolarmen. Tydliga mätmetoder kan lika gärna avfärda oron som bekräfta den.

    Det är kanske därför petitionen har överlevt. Den har fått stöd från grupper som annars sällan är överens. Om den nu blir mer än en öppen akt i ett utskott avgörs inte av fysiken, utan av om tillräckligt många ledamöter tycker att frågan är värd sin tid.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Kan ett ljud du inte hör göra dig sjuk?
    Energi

    Kan ett ljud du inte hör göra dig sjuk?

    En professor i Uppsala säger att han inte kan sova på en vecka efter ett besök vid en vindkraftspark. Orsaken, menar han, är ett ljud du omöjligt kan höra. Har han rätt, eller skrämmer han upp folk i onödan?

    Vad kostar ett kilowattimme liv?
    Energi

    Vad kostar ett kilowattimme liv?

    Varje gång du tänder en lampa dör någon. Det låter dramatiskt, men det är vad statistiken säger om kol. Frågan är hur stor skillnaden egentligen är mellan de kraftslag vi väljer att bygga vår elförsörjning på.

    Bastun är inte bara avkoppling — kroppen tror att den tränar
    Medicin och hälsa

    Bastun är inte bara avkoppling — kroppen tror att den tränar

    Varje gång du sitter i bastun sätter du igång en kaskad av biologiska reaktioner. Forskningen om vad värmen faktiskt gör med kroppen har tagit ett språng de senaste tio åren, och resultaten är mer intressanta än de flesta anar.

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka
    Energi

    Elpriset som gick från sömnigt till kaotiskt — och tillbaka

    I fem år var elpriset i Europa så stabilt att man knappt behövde titta på det. Sedan kom tre år då priserna först tredubblades, sedan steg tiofalt, för att nu ligga nära utgångsläget igen. Men volatiliteten är fortsatt hög, fast av en helt annan anledning än under krisåret 2022.

    Sverige gör rätt – men löser bara 0,1 % av problemet
    Klimat och miljö

    Sverige gör rätt – men löser bara 0,1 % av problemet

    Sverige källsorterar, eldar pellets och byter till elbil. Ändå fortsätter den globala temperaturen att stiga. Det är inte ett tecken på hyckleri. Det är matematik.

    En nässpray kan bromsa hjärnans åldrande
    Biologi

    En nässpray kan bromsa hjärnans åldrande

    En tvådos-nässpray fick åldrande möss att prestera bättre på minnestester — inom bara några veckor. Forskare vid Texas A&M University har hittat en genväg förbi blod-hjärnbarriären, och deras metod kan förändra hur vi ser på hjärnans åldrande.

    Bläddra i fler artiklar inom Energi, Medicin och hälsa och Samhällsvetenskap, eller gå till startsidan.