Indien slänger solel mitt i en elbrist
    Indien

    Indien slänger solel mitt i en elbrist

    I juli slog Indiens elbehov rekord, och hälften av kolkraftverken hade bränsle för mindre än fyra dagar. Samtidigt beordrade nätoperatören solparker att stänga av. Hur kan ett land ha för mycket och för lite el på samma gång?

    Peter Bergvall12 oktober 2026

    Två nyheter samma sommar

    Den 16 juli 2026 behövde Indien mer el än någonsin, 270 gigawatt på en gång. Kring samma tid hade ungefär hälften av landets kolkraftverk kol kvar för mindre än fyra dagars drift. Elbristen var ett faktum.

    Samma sommar stängde nätoperatören av solparker. Under juli och augusti gick omkring 1,8 miljarder kilowattimmar förnybar el förlorad, varav större delen solel. Det motsvarar 4,2 procent av all solel landet producerade under perioden. Siffrorna kommer från en rapport från tankesmedjan CREA (Centre for Research on Energy and Clean Air) som publicerades den 12 oktober.

    Det låter som ett land med mer grön el än det kan använda. Men det är inte det som händer. Indien har för lite el. Problemet är att solelen finns på fel plats och vid fel tidpunkt.

    Solen lyser i öknen, kunderna bor någon annanstans

    Ungefär hälften av Indiens solkapacitet ligger i två delstater i väster, Gujarat och Rajasthan. Där finns billig mark och sol nästan varje dag. Där bor däremot inte merparten av elkunderna.

    För att elen ska nå städerna behövs kraftledningar som är hundratals kilometer långa. Och här skiljer sig takterna åt. En solpark kan byggas på ett år. En stor kraftledning tar flera år med markfrågor, tillstånd och upphandling. Indien har de senaste fem åren bara klarat omkring 80 procent av sina årliga mål för nya ledningar.

    Resultatet blir en flaskhals. Tänk dig en motorväg där det öppnas nya påfarter varje månad, men där vägen aldrig breddas. Fler bilar kommer in, och när kön är full måste någon stå still. I elnätet innebär det att produktionen kapas (på engelska curtailment). Nätoperatören beordrar kraftverk att dra ned, eftersom ledningarna annars skulle överbelastas.

    Ratinginstitutet ICRA räknade i somras ut att ungefär en tredjedel av den nyligen anslutna förnybara kapaciteten bara hade tillfälligt tillträde till nätet. För de parkerna kapades 50 till 60 procent av produktionen under soltimmarna.

    Bristen kommer när solen har gått ned

    Den andra flaskhalsen handlar om tid. Solelen produceras mitt på dagen. Men under heta sommarnätter går miljontals luftkonditioneringar långt efter solnedgången. Behovet toppar alltså ofta när solparkerna redan står stilla.

    Det betyder att överskott mitt på dagen och brist på kvällen kan uppstå samma dygn. Utan ett sätt att flytta elen i tid hjälper överskottet inte mot bristen.

    Det sättet heter energilagring. Indien bygger batterier, men från en låg nivå. Under nattens toppar i somras bidrog lagring med som mest 5,5 gigawatt, vilket täckte ungefär 1 till 2 procent av behovet. Resten måste komma från kol, vattenkraft och kärnkraft. I år gav vattenkraften dessutom ungefär 20 procent mindre än vanligt, kopplat till väderfenomenet El Niño.

    Kolkraften har också en egen tröghet. Ett kolkraftverk kan inte slås av vid lunch och startas igen till middagen. Det måste hållas igång på en lägsta nivå. När solelen flödar mitt på dagen finns därför inte alltid plats för den i systemet, även där ledningarna räcker till. Tankesmedjan Ember beräknade att ungefär en tredjedel av kapningarna i det mellanstatliga nätet under årets första kvartal berodde på just sådan bristande flexibilitet.

    Inte ett litet svinn

    Problemet har vuxit snabbt. Under januari till mars kapades omkring 470 miljoner kilowattimmar i det mellanstatliga nätet, enligt Ember. Under april till juni rapporterade energiministeriet drygt 8 miljarder kilowattimmar kapad solel, omkring 14 procent av solproduktionen. Sammantaget har nästan 11 miljarder kilowattimmar solel gått förlorade på 15 månader. Det räcker till ungefär tio miljoner indiska hushåll under ett år.

    Notan hamnar på flera ställen. Solparkens ägare får inte betalt för el som aldrig levereras, vilket gör nya projekt dyrare att finansiera. Och varje kilowattimme sol som kapas under en brist måste ersättas av kol någon annanstans.

    Södern som gjorde annorlunda

    Det intressanta är att problemet inte finns överallt. I Indiens södra region förekom inga kapningar alls på grund av nätet under första kvartalet. Där har utbyggnaden av solparker och ledningar gått mer i takt.

    Det visar att problemet går att lösa. Det handlar mindre om teknik och mer om ordningsföljd: att bygga ledningen före eller samtidigt som solparken, inte efteråt. Ember har också föreslagit att stora batterier ska räknas som en del av stamnätet och betalas på samma sätt. Ett batteri vid en överbelastad ledning gör samma jobb som en bredare väg. Det sväljer överskottet mitt på dagen och släpper ut det på kvällen.

    Samtidigt fortsätter Indien att bygga kol. I augusti var 44 gigawatt ny kolkraft under uppförande, och kolet står fortfarande för omkring två tredjedelar av landets el.

    Ett problem som inte bara är indiskt

    Samma mönster har synts i Kina, Kalifornien och Australien, där South Australia fick mest sol och vind men också dyrast el. Även Sverige känner igen det i mindre skala. Det är ledningskapaciteten mellan norr och söder som skapar våra elområden, något som syns tydligt i kabeln som vände upp och ned på elpriset i norr.

    Indien visar, i stor skala och mitt i en akut elbrist, att ett kraftverk aldrig är värt mer än vägen som når fram till dig. Nästa gång du läser att ett land producerar så mycket grön el att det inte kan använda den, är det värt att ställa en följdfråga. Var finns ledningen?

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Energi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Mest sol och vind i Australien. Och dyrast elräkning.
    Energi

    Mest sol och vind i Australien. Och dyrast elräkning.

    South Australia får tre fjärdedelar av sin el från sol och vind, mer än nästan någon annan region i världen. Ändå har delstaten Australiens dyraste elräkningar, och gasturbinerna får inte stängas av. Här är förklaringen, och svaret på om du verkligen kan klara dig helt på förnybart.

    Kraftverket tar två år. Ledningen tar tolv.
    Energi

    Kraftverket tar två år. Ledningen tar tolv.

    Ett solkraftsfält kan stå färdigt långt innan kraftledningen dit ens har fått tillstånd. Den skillnaden i byggtid är inget misstag i planeringen. Den är själva förklaringen till varför Europa nu slänger bort ren el.

    Nio procent av Sverige räcker för all vår el
    Klimat och miljö

    Nio procent av Sverige räcker för all vår el

    En svensk forskargrupp har räknat ut att solsambruk på nio procent av landets yta skulle ge mer el än hela Sverige använder. Siffran är korrekt. Den säger ändå nästan ingenting om hur mycket el vi kommer att få.

    Solcellerna som tog Sverige med storm
    Energi

    Solcellerna som tog Sverige med storm

    På tio år gick Sverige från solcellsokänsligt till en av Europas solcellstätaste nationer, med över 300 000 anläggningar på svenska tak. Men när elpriskrisen lade sig och politiken vände, stannade expansionen av. Nu pågår ett skifte där stora solparker tar över efter villaägarna.

    Svavel gör jobbet som metallen brukade göra
    Energi

    Svavel gör jobbet som metallen brukade göra

    Nästan alla material som gör vätgas av vatten och ljus lutar sig mot dyra metaller. Ett nytt material låter i stället samma svavelbindning som finns i ditt hår göra jobbet. Men som i nästan varje vätgasgenombrott finns det en hake som rubrikerna inte nämner.

    Vem släcks först, och vem släpps in?
    Energi

    Vem släcks först, och vem släpps in?

    Sverige har två rangordningar för el som sällan nämns i samma andetag. Den ena avgör vem som blir mörklagd en iskall januarimorgon, den andra vem som får koppla in sin fabrik eller sitt datacenter. Ny kärnkraft hjälper mot den första, men förvånansvärt lite mot den andra.