Nio verk som fortsatte snurra
Den 7 januari 2025 upptäcktes en ny bladskada i vindparken Björnberget utanför Ånge. Det var den andra på två månader. Ägarna stoppade 51 av parkens 60 vindkraftverk. De övriga nio fick fortsätta snurra, eftersom deras blad kom från en annan tillverkare.
Den detaljen är lätt att missa, men den är kanske den viktigaste ledtråden i hela historien. Alla 60 verk är av samma modell. De står på samma berg, i samma vind och samma kyla. Bladen är lika långa. Om det var storleken i sig som fick bladen att gå sönder, borde alla verk ha varit lika utsatta.
Ändå är frågan rimlig. Vindkraftverken har vuxit snabbt. Varje blad på Björnberget är 85 meter långt, längre än vingspannet på världens största passagerarflygplan, Airbus A380. Ekonomen Christian Sandström har i Affärsvärlden hävdat att enkla fysikaliska samband gör att vindkraftverk över en viss storlek borde få problem. Så vad säger fysiken egentligen?
Kvadraten och kuben
Börja med det som stämmer. Ett vindkraftverk fångar energi från den yta som rotorn sveper över. Dubblar du bladlängden blir ytan fyra gånger så stor, och verket kan ge ungefär fyra gånger så mycket el. Energin växer med kvadraten på längden.
Men om du bygger ett dubbelt så långt blad med exakt samma form, bara uppskalat, blir det åtta gånger så tungt. Vikten växer med kuben. Det är samma princip som gör att en myra kan bära många gånger sin egen vikt, medan en elefant inte kan hoppa. Ingenjörer kallar det kvadrat–kub-lagen.
För ett rotorblad är vikten ett särskilt problem. När bladet pekar åt sidan drar tyngdkraften det nedåt. Ett halvt varv senare drar den åt andra hållet. Bladet böjs alltså fram och tillbaka en gång per varv, i decennier. Materialet tröttas ut, ungefär som ett gem du böjer tills det går av. Fenomenet kallas utmattning.
Räknar du på ett rakt uppskalat blad växer påfrestningen från den egna vikten i takt med längden. Ett dubbelt så långt blad får ungefär dubbelt så stor påfrestning från sin egen tyngd. En forskargrupp i EU-projektet UpWind gick igenom sambanden 2012. De konstaterade att risken för utmattning från egenvikten, och för att bladens tunna skal ska buckla, ökar när verken skalas upp. Slutsatsen var att fortsatt uppskalning kräver tekniska genombrott för att löna sig.
Branschen vek av från kuben
Genombrotten kom. Genomgångar av verkliga blad visar att vikten har vuxit ungefär med längden upphöjd till drygt två, inte till tre. Det beror på bättre material, som kolfiber i bladens bärande balkar, och på smartare konstruktioner. Med den trenden väger ett 85 meter långt blad ungefär fem gånger så mycket som ett 40-metersblad, inte tio gånger.
Det finns också en effekt som sällan nämns. Bladspetsen kan inte röra sig hur fort som helst, eftersom buller och slitage från regndroppar sätter en gräns kring 80 meter per sekund. Ett längre blad måste därför snurra långsammare. Vid den spetshastigheten gör ett 40-metersblad ungefär 19 varv i minuten och Björnbergets blad ungefär 9. Under 30 år blir det bara hälften så många böjningar. Varje böjning är större, men de är färre.
Priset för lätta blad är ett annat. När varje kilo räknas ställs högre krav på att tillverkningen blir exakt rätt. Ett veck i glasfiberlagren eller en limfog som inte fäst ordentligt spelar större roll i ett blad som är byggt nära gränsen.
Vecken i fabriken
Det är också dit de kända haverierna pekar. I juni 2023 berättade Siemens Gamesa att kvalitetsproblemen i bolagets nyaste landbaserade plattformar, 4.X och 5.X, var betydligt större än man trott. Problemen gällde framför allt veck i rotorbladen och partiklar i huvudlagren. Moderbolaget Siemens Energy uppskattade kostnaden för att rätta till felen till 1,6 miljarder euro. Siemens Gamesas vd Jochen Eickholt medgav att bolaget hade sålt turbiner som inte testats tillräckligt.
Björnbergets turbiner, av modellen SG 5.8-170, tillhör 5.X-plattformen. Huvudägaren Enlight skrev ändå i augusti 2023 att problemen inte väntades påverka parken, varken på kort eller lång sikt.
I Norge tappade ett vindkraftverk i parken Odal ett 72 meter långt och 22 ton tungt blad i april 2024. Verket var en Siemens Gamesa 5.0-145 från 4.X-plattformen. En månad tidigare hade parken redan stoppat 15 av sina 34 verk på grund av bladskador som kopplades till ett produktionsproblem.
Samma mönster finns hos andra tillverkare. När ett 107 meter långt blad från GE Vernova bröts sönder vid den amerikanska havsvindparken Vineyard Wind i juli 2024, visade utredningen att en limfog inte hade fäst ordentligt i fabriken i Kanada. Kvalitetskontrollen borde ha upptäckt felet. Företaget hittade inga tecken på fel i själva konstruktionen. När tillverkningsdata gicks igenom igen hittades fler blad med samma brist.
Vad Björnberget visar
Enlight beskriver i sin årsredovisning för 2025 händelserna på Björnberget som kvalitetsfel i två turbinblad. Utredningen hittade dessutom ytterligare bidragande defekter, och ett nytt och mer omfattande program för inspektion och reparation infördes. Reparationerna tog längre tid än väntat. Parken var tillgänglig bara 56 procent av tiden under 2025. Vad haveriåret betydde för parkens ekonomi har vi räknat på i Samma vindpark, två bokslut.
Lägg ihop det med de nio verken. Samma längd, samma vind, samma fysik, men blad från en annan tillverkare, och de fick snurra vidare. Allt pekar mot hur bladen tillverkades, inte mot hur långa de är.
Barnsjukdomar eller ålderskrämpor?
Ingenjörer beskriver ofta haverier med en så kallad badkarskurva. Många fel uppstår tidigt, när dolda tillverkningsfel visar sig. Sedan följer en lång lugn period. Mot slutet av livslängden ökar felen igen, när materialet slits ut. Björnbergets blad gick sönder under parkens andra driftår. Det är den tidiga delen av kurvan, barnsjukdomarna, inte ålderskrämporna.
Sandström och hans kollega Christian Steinbeck har i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift skrivit att slitaget ökar med kvadraten på radien och att Energimyndighetens data visar att högre verk har kortare livslängd. Det första är ingen naturlag. Det är energin som växer med kvadraten, medan påfrestningen från egenvikten i ett rakt uppskalat blad växer linjärt och antalet varv minskar.
Det andra påståendet har ett statistiskt problem. De högsta verken är också de nyaste. Ingen vet ännu hur ett 85 meter långt blad åldras under 30 år, eftersom inget sådant blad har hunnit bli 30 år gammalt. De verk som hittills har tagits ned är gamla och små, byggda med äldre teknik. Det som finns är data om äldre verk. En svensk studie från 2017 fann att vindkraftverk byggda före 2007 tappar omkring 0,15 procentenheter i kapacitetsfaktor per år, ungefär 6 procent av produktionen under en livstid. Det är betydligt långsammare än i Storbritannien.
Kylan lägger till en dimension
I Norrland finns en belastning till: is. Is på bladen gör dem tyngre och ojämnt belastade, och verken måste ofta stängas av. I januari 2026 var halva Björnbergets kapacitet anmäld som otillgänglig under en vecka på grund av isbildning, enligt parkens driftmeddelanden till Nord Pool. Det är inget haveri, men det visar att blad i Norrland lever ett hårdare liv än blad i varmare klimat.
Tempot, snarare än storleken
Det kanske tydligaste tecknet på vad som gick fel finns i ett pressmeddelande från oktober 2020. Där firade Siemens Gamesa att 5.X-plattformen hade fått beställningar på en gigawatt på rekordtiden 18 månader från lanseringen. Björnberget var den största ordern. Plattformen såldes alltså i stor skala innan den hade hunnit samla år av erfarenhet i verklig drift.
Så ser branschen ut. En ny generation turbiner kommer med några års mellanrum, varje gång med längre blad. Erfarenheten från fältet hinner sällan ikapp. Samtidigt har forskningen om själva bladen varit tunn, åtminstone i Sverige, vilket vi skrev om i 823 miljoner till vindkraft. Noll till bladen.
Ett rotorblad är i grunden en kompromiss mellan vikt och styrka. Ju längre bladet blir, desto mer av säkerheten flyttas från ritbordet till fabriksgolvet, där varje lager glasfiber och varje limfog måste bli precis rätt. Det var där, snarare än i fysikens lagar, som problemen på Björnberget verkar ha börjat.
Källor
- Sieros, G., Chaviaropoulos, P., Sørensen, J. D., Bulder, B. H. och Jamieson, P. (2012). "Upscaling wind turbines: theoretical and practical aspects and their impact on the cost of energy". Wind Energy 15(1), 3–17 - Olauson, J., Edström, P. och Rydén, J. (2017). "Wind turbine performance decline in Sweden". Energiforsk - Enlight Renewable Energy, årsredovisning 2025 (Form 20-F till amerikanska SEC, mars 2026) och rapport för andra kvartalet 2023 - Siemens Energy, pressmeddelande 7 augusti 2023 om kostnader för kvalitetsproblem hos Siemens Gamesa - Electrek, "What's the problem with Siemens Gamesa's onshore wind turbines?", september 2023 - Siemens Gamesa, pressmeddelande 13 oktober 2020 om ordern till Björnberget - Cloudberry Clean Energy, börsmeddelande 11 april 2024, samt Reuters om bladhaveriet vid Odal Vind, april 2024 - GE Vernova via Utility Dive och ENR, juli 2024, samt offshorewind.biz, januari 2025, om Vineyard Wind - Björnberget Vindkraft, bjornbergetvindkraft.se, januari 2025 - Nord Pool, driftmeddelanden (UMM) för produktionsenheten Björnberget 2024–2026 - Sandström, C., "Rekordstora vindkraftverk – 51 av 60 gick i dvala", Affärsvärlden, juli 2025 - Sandström, C. och Steinbeck, C. (2026). "Sjunkande omsättning och skenande förluster för vindkraften 2024". Nationalekonomiska Föreningen
Vad tyckte du om artikeln?
