Sverige släpper ut lite – men världen inte

Vad räknas som inhemska utsläpp?

Det finns två sätt att räkna. Antingen tittar man på vad som fysiskt släpps ut inom ett lands gränser – det kallas territoriella utsläpp. Eller så räknar man in allt du konsumerar, oavsett var det tillverkades. Det sistnämnda ger en sämre bild för rika länder som importerar mycket. I den här artikeln håller vi oss till de inhemska, territoriella utsläppen – det är det vanligaste måttet i internationella jämförelser.

Tabellen som sätter Sverige i perspektiv

Källa: EDGAR 2024-rapport, EU:s klimatfaktablad, IEA CO2 Emissions 2023

Sverige släpper ut ungefär 49 miljoner ton per år. Det är 0,09 procent av de globala utsläppen på 53 miljarder ton. Kina ensamt stod för 25 procent av världens utsläpp 2023.

Hur jobbar länderna med att minska?

Kina är världens i särklass största utsläppare. Landet bygger rekordmycket förnybar energi – mer sol- och vindkraft än resten av världen tillsammans – men ökar ändå sina totala utsläpp. Målet är att nå utsläppstoppen senast 2030 och bli klimatneutralt 2060.

USA minskade sina utsläpp med tre procent 2023. Inflationsreduktionslagen från 2022 – den största klimatinvesteringen i USA:s historia på drygt 370 miljarder dollar – driver på omställningen. Men politiska vindar svänger snabbt, och den nya administrationen har börjat rulla tillbaka delar av lagstiftningen.

EU är den del av världen som har minskat mest i absoluta tal. Utsläppen är 35 procent lägre än 1990. Målet är minus 55 procent till 2030. Tyskland är EU:s största enskilda utsläppare och stängde sina sista kärnkraftverk 2023 – ett beslut som bromsar omställningen och kritiseras hårt av klimatforskare. Frankrike har däremot hållit nere utsläppen med hjälp av sin stora kärnkraftflotta. Storbritannien lämnade EU men håller ett av de ambitiösaste klimatmålen i världen: netto-noll senast 2050.

Brasilien är ett komplicerat fall. Utsläppen från industri och energi är relativt låga – men avskogning i Amazonas genererar enorma mängder koldioxid. Under president Lula har avskogningen minskat med 50 procent jämfört med toppåren, men nivåerna är fortfarande alarmerande.

Vad gör Sverige?

Sveriges klimatlag från 2017 är en av de strängaste i världen. Målet är netto-noll utsläpp senast 2045 – fem år före EU. Utsläppen ska vara minst 63 procent lägre 2030 jämfört med 1990. Hittills har de minskat med 38 procent.

Elektrifieringen av industri och transporter är kärnan i omställningen. SSAB och LKAB bygger vätgasbaserad stålproduktion. Elbilsandelen i nybilsförsäljningen är en av de högsta i Europa. Flygskatten och reduktionsplikten för drivmedel är kontroversiella men effektiva verktyg.

Det Klimatpolitiska rådet, en oberoende expertgrupp, slår dock fast i sin 2025-rapport att Sverige inte är på rätt kurs för att nå 2030-målet. Takten behöver öka.

Spelar Sveriges utsläpp någon roll alls?

Det är en ärlig fråga. Om Sverige raderades från kartan imorgon skulle det globala klimatet knappt märka det. Men argumentet "vi är för små för att det spelar roll" håller inte – det är exakt vad 150 andra små länder säger. Dessutom har Sverige ett oproportionerligt stort inflytande via teknikexport, politiska påtryckningar i EU och internationella klimatförhandlingar.

Det Sverige gör bäst är kanske att visa att det går. Att ekonomin kan växa medan utsläppen minskar. Det är ett exempel som världens stora utsläppare faktiskt tittar på.

---

Källor: - EDGAR – Emissions Database for Global Atmospheric Research (2024). GHG emissions of all world countries. Länk - IEA (2023). CO2 Emissions in 2023. Länk - Naturvårdsverket (2025). Report for Sweden on projections of greenhouse gas emissions. Länk - Klimatpolitiska rådet (2025). Climate Policy Council Report 2025. Länk - SCB (2024). Emissions to air 2023. Länk