
När Norge höjde skatten på de rika flydde miljardärerna landet, och rubrikerna talade om förlorade miljarder. Men nysta i den siffran så visar det sig att det är två helt olika tal som sällan får mötas. Beroende på vilket du tittar på kan samma händelse beskrivas som en katastrof eller som nästan ingenting.

Politiker och debattörer bråkar om hur dyrt det är att bygga kärnkraft. Men priset på själva kraftverket säger förvånansvärt lite om vad din el kommer att kosta. Den siffra som faktiskt spelar roll heter systemkostnad, och den berättar en helt annan historia.

Under varje skog döljer sig ett nätverk av tunna trådar som kopplar ihop hundratals träd. Det är inte rötterna som gör det, utan svamparna. Och det kan vara mer aktivt än vi trodde.
En enskild studie kan hamna på förstasidan och ändå vara fel. Hur skiljer forskare äkta upptäckter från rena lyckträffar? Svaret avslöjade för tio år sedan ett problem som skakade om hela vetenskapen.
De flesta löser problem genom att kopiera vad som funkat förut. Det är snabbt, socialt tryggt och leder sällan till genombrott. Men det finns ett annat sätt att tänka, ett som Aristoteles beskrev för 2 400 år sedan och som en rymdingenjör senare använde för att halvera kostnaden för att nå omloppsbana. Det kallas first principles thinking, och det kan läras ut.
Mer än 100 000 människor väntar på en njure i USA just nu. De flesta kommer dö innan de får en. Sedan 2024 finns ett alternativ de inte räknade med: ett genetiskt modifierat grisnjure.
Vissa hör en låt och rysningarna kryper längs ryggraden. Andra hör exakt samma musik och känner ingenting. Skillnaden sitter i hur din hjärna är kopplad.
Europa producerar 22 procent av världens AI-forskning men kontrollerar bara fem procent av datorkraften som behövs för att köra den. Det låter som ett förlorat lopp. Men frågan kanske inte är vem som bygger nästa AI-modell, utan vem som får drifta den — och till vilket pris.