När gängen tar plats i demokratin
    organiserad brottslighet

    När gängen tar plats i demokratin

    En man med DNA på ett automatvapen deltog i nomineringen av en ny partiledare i Botkyrka. Det låter som ett scenario från Syditalien på 1980-talet. Men det hände i Sverige, 2023, och forskningen säger att det inte är en slump.

    Peter Bergvall23 juni 2026

    Ett osannolikt land för maffian

    Sverige brukar beskrivas som ett osannolikt land för organiserad brottslighet av maffiatyp. Statens institutioner är starka, tilliten till myndigheter är hög, den demokratiska traditionen djupt rotad. Det är precis den slutsats som internationell forskning drog länge – Sverige klassas i litteraturen som ett "minst troligt fall" för korruption och kriminell infiltration av politiken.

    Ändå inleddes redan på 1980-talet en process i Södertälje, en medelstor stad söder om Stockholm, där en kriminell organisation byggde upp en maktstruktur med förgreningar in i kommunpolitiken och välfärdssektorn. År 2014 bekräftade Svea hovrätt organisationens existens. Det var det första dokumenterade fallet av state capture i Sverige, ett begrepp som statsvetare använder för när kriminella aktörer inte bara korrumperar enskilda tjänstemän utan tar kontroll över beslutsprocesser inifrån.

    Sedan dess har liknande mönster dykt upp på fler ställen. Och forskningen har börjat förstå varför.

    Tre nivåer av kriminell påverkan

    Statsvetaren Carina Gunnarson, docent vid Uppsala universitet och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, gav 2023 ut rapporten Den sårbara staten på uppdrag av SNS. Rapporten kartlägger hur organiserad brottslighet påverkar svenska kommuner och myndigheter. Den svenska förvaltningsmodellen beskrivs som utmanad på ett sätt som myndigheterna själva betecknar som systemhotande.

    Gunnarson identifierar tre nivåer av påverkan. Den enklaste formen är korruption, där enskilda tjänstemän eller politiker köps eller hotas. Nästa nivå är infiltration, där kriminella aktörer tar sig in i organisationers beslutsstrukturer. Den mest avancerade formen är state capture, där kriminella nätverks intressen i praktiken styr institutioners beslut, utan att det syns utåt.

    Botkyrka 2023 är ett läroboksexempel på infiltration. En gängkriminell man, dömd för narkotikabrott och med DNA kopplat till ett automatvapen i en polisutredning, deltog aktivt i nomineringen av en ny partiledare inom Socialdemokraterna. Bakgrunden var att det socialdemokratiska kommunalrådet Ebba Östlin hade beslutat att stänga kommunens fritidsgårdar, drivna av studieförbundet ABF, efter att ett säkerhetsföretag dokumenterat gängkopplingar bland personalen och ekonomiska oegentligheter. Beslutet kostade organisationen nio miljoner kronor om året i kommunala bidrag och ledde till att hon röstades bort på ett internt partimöte.

    Det är inte ett ovanligt mönster. Det är det logiska mönstret.

    Varför är kommunerna så sårbara?

    Gunnarson pekar på en strukturell sårbarhet som är inbyggd i den svenska förvaltningsmodellen: stora välfärdsresurser fördelas på lokal nivå, mediebevakningen är svagare än på nationell nivå, kontrollmekanismerna är tunnare, och den sociala och geografiska närheten mellan tjänstemän och medborgare kan utnyttjas. Det som på nationell nivå är svårt att påverka är ofta möjligt att påverka i en enskild stadsdelsnämnd.

    Det finns en ytterligare sårbarhet som är specifik för partier och föreningar: den demokratiska strukturen. Den svenska folkrörelsetraditionen bygger på öppna, deltagarstyrda organisationer. Vem som helst kan bli partimedlem, vem som helst kan rösta på möten. Det är en styrka i normalläget, men också en inkörsport för den som är beredd att mobilisera ett tillräckligt antal röster vid ett avgörande tillfälle.

    Partimedlemskapet har dessutom krympt kraftigt i Sverige under de senaste decennierna. Du behöver inte mobilisera många för att vinna en omröstning. I Botkyrka mötte 179 medlemmar upp. Av dem räckte det med ett tiotal strategiskt placerade röster för att fälla kommunalrådet.

    Fritidsgårdar, idrottsklubbar, partier

    Mönstret är inte begränsat till partipolitiken. P4 Örebro granskade 2024 alla anställda på kommunens fritidsgårdar de senaste två åren, knappt 250 personer. Över 40 av dem var dömda för brott, och tre hade direkta kopplingar till kriminella gäng. Kommunen kände inte till kopplingarna, och hade heller inte laglig möjlighet att kontrollera dem.

    Riksidrottsförbundet publicerade i april 2026 en kartläggning av organiserad brottslighet inom idrotten, genomförd av Stiftelsen Tryggare Sverige. Av 70 specialidrottsförbund uppgav tio procent att de det senaste året utsatts för någon form av kriminell infiltration. Elva procent hade mött organiserad idrottskorruption och åtta procent uppgav att de sett rekryteringsförsök mot barn och unga i samband med träningar och matcher. Drabbade förbund inkluderar fotboll, ishockey och basket.

    Det är samma logik i alla dessa fall. Miljöer med svag intern kontroll, offentliga bidragsflöden och nära tillgång till ungdomar utgör kombinationen som gör infiltration lönsam.

    Varför hög tillit också är en risk

    Det finns en paradox i den svenska sårbarhetsprofilen. De faktorer som traditionellt skyddat Sverige mot korruption – hög tillit, starka institutioner, transparent förvaltning – är samma faktorer som gör landet svårare att försvara när infiltrationen väl är ett faktum.

    I lågtillitssamhällen förväntar sig medborgarna och myndigheterna korruption och bygger defensiva system därefter. I Sverige är grundantagandet att den som dyker upp på ett partimöte är en vanlig medborgare som engagerar sig i demokratin. Det antagandet är normalt korrekt, men det innebär att det inte finns inbyggda skyddsmekanismer mot det onormala fallet.

    Gunnarson formulerar det som att Sverige faktiskt kan ses som ett troligt fall för just den här typen av infiltration, just för att mekanismerna som förebygger traditionell korruption inte är designade för den.

    Vad vet vi om motåtgärder?

    Botkyrka-fallet illustrerar också vad som inte fungerar. Socialdemokraternas partidistrikt i Stockholms län genomförde en intern utredning efter maktskiftet 2023 och slog fast att det inte skett någon gängkriminell infiltration. Utredarna skickade ut ett massmejl och bad om tips. Tre år senare avslöjar SR:s Kaliber att ytterligare en okänd kriminell, vars DNA hittats på ett automatvapen, deltog i nomineringen. Ingen av de tillfrågade källorna hade pratat med utredarna.

    Forskningen är tydlig: interna utredningar i politiskt känsliga sammanhang är strukturellt olämpliga. Det krävs oberoende granskning, visselblåsarskydd och en organisation som är beredd att ta den institutionella smällen för att faktiskt gå till botten.

    På systemnivå pekar Gunnarson på behovet av transparens kring hur offentliga bidrag används, säkerhetsprövning av personal i bidragsfinansierade verksamheter nära barn och unga, och stärkt intern kontroll. Riksidrottsförbundet har tagit fram ett åtgärdspaket. Polismyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga den organiserade brottslighetens närvaro i idrotten.

    Demokratins infrastruktur

    Det som hände i Botkyrka är inte i första hand en skandal om ett enskilt parti. Det är ett experiment i hur demokratiska institutioners öppna struktur kan vändas mot sig själva. Föreningsdemokrati, partimöten, studieförbund, idrottsklubbar – allt detta är den infrastruktur som det svenska samhällskontraktet vilar på.

    Den infrastrukturen byggdes under en tid när grundantagandet var att de som deltog delade dess grundläggande syften. Det antagandet kräver nu aktivt underhåll för att hålla.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Svenska chefer ser korruption som experterna missar

    Svenska chefer ser korruption som experterna missar

    Experterna ger fortfarande Sverige nästan toppbetyg för låg korruption. Men när svenska företagsledare själva svarar har betyget rasat med nästan 30 poäng på tio år. Vem ser rätt?

    Det finns inget rättvist valsystem. Det är bevisat.

    Det finns inget rättvist valsystem. Det är bevisat.

    Varje sätt att räkna om röster till mandat bryter mot minst ett rimligt krav på rättvisa. Det har matematiker bevisat. Med Stockholms röster från valet 2026 kan du se vilka orättvisor Sverige har valt att leva med, och var skillnaden faktiskt uppstår.

    Personkrysset är valets billigaste röst att köpa

    Personkrysset är valets billigaste röst att köpa

    648 personkryss förde en kandidat från nionde listplatsen rakt in i riksdagen. Marginalen var 107 röster. Statsvetenskaplig forskning förklarar varför just den delen av valet är mest sårbar för röstköp.

    Ärver partier sina förfäders synder?

    Ärver partier sina förfäders synder?

    Socialdemokraterna kom ur samma tyska socialism som gav världen ordet nationalsocialism. Sverigedemokraterna kom ur nazistiska miljöer. Fatah är Socialdemokraternas systerparti. Tre sanna påståenden, som alla används för att bevisa något de inte bevisar.

    De fattigaste bar hela tappet. Sedan kom de tillbaka.
    Samhällsvetenskap

    De fattigaste bar hela tappet. Sedan kom de tillbaka.

    Valdeltagandet i kommunvalen föll med nästan fyra procentenheter mellan 2018 och 2022. I de rikaste områdena försvann två. I de fattigaste sex och en halv. Fyra år senare hade just de områdena tagit igen fyra tiondelar av tappet.

    14 procent tror på vallöften. Forskningen säger 80.

    14 procent tror på vallöften. Forskningen säger 80.

    En stor majoritet av svenskarna är övertygade om att politiker sviker det de lovar. Statsvetenskapen har mätt saken i trettio år och kommer fram till något helt annat. Skillnaden handlar inte om moral, utan om vad du räknar som ett löfte.