onsdag 8 juli 2026Oberoende populärvetenskap
    MagasinetMarknadsanalysNyhetsbrevOm oss
    V
    Vetenskap för alla
    Prenumerera
    Valfrihet gör oss snällare mot varandra
    Samhällsvetenskap

    Valfrihet gör oss snällare mot varandra

    Decennier av forskning har gett oss en dyster bild: när vi tvingas välja mellan egoism och samarbete väljer de flesta sig själva. Men en ny studie slår hål på den bilden. Det enda som behövdes för att vända resultaten upp och ner var att ge folk friheten att vara sig själva – precis som de är i verkliga livet.

    8 maj 2026

    Det klassiska experimentet ljuger

    I decennier har ekonomer och psykologer testat hur vi samarbetar i spelteoretiska experiment. Det vanligaste är fångens dilemma: du och en annan person måste välja om ni vill samarbeta eller inte, utan att kunna kommunicera. Om ni båda samarbetar vinner ni båda. Om en av er fuskar tjänar fuskaren mer på den andres bekostnad.

    I sådana experiment brukar samarbete väljas av ungefär 14 procent av deltagarna. Slutsatsen har länge verkat nedslående: vi är i grunden ganska egoistiska.

    Men det finns ett allvarligt problem med de här experimenten. De tvingar dig att agera exakt likadant mot alla. Du kan inte vara generös mot en vän och mer försiktig mot en okänd. I verkliga livet gör du det ständigt – och det visar sig att just den friheten förändrar allt.

    Vad händer om du får bestämma själv?

    Forskare vid Kobe University i Japan och Northwestern Polytechnical University i Kina undrade om experimentens fasta spelregler saboterade resultaten. Vad händer om deltagarna i stället får anpassa sitt beteende till varje enskild person de interagerar med?

    Ivan Romić vid Kobe Universitys Center for Computational Social Science och Zhen Wang vid Northwestern Polytechnical University genomförde en studie med drygt 2 000 universitetsstudenter. Deltagarna spelade tre klassiska samarbetsspel: fångens dilemma, förtroendespelet och ultimatumspelet. En grupp fick full frihet att anpassa sig till varje enskild kontakt. Kontrollgruppen tvingades agera likadant mot alla – precis som i traditionella laboratorieexperiment.

    Från 14 till 80 procent

    Resultaten var häpnadsväckande. I den fria gruppen steg samarbetsgraden från 14 till över 80 procent. Det är ingen liten förbättring – det är en fullständig omvändning av vad forskningen trott sig veta.

    Och det stannade inte vid samarbete. Social nätverkshandlingsförmåga – det vill säga friheten att anpassa sig till olika kontakter – ökade även tillit och rättvisa dramatiskt. Den totala rikedomen i gruppen blev högre. Ojämlikheten sjönk markant. Forskarna publicerade resultaten i tidskriften Nature Human Behaviour 2025 och drog en skarp slutsats: traditionella beteendeexperiment underskattar systematiskt vår förmåga till samarbete, för att de är konstruerade på ett sätt som inte liknar hur vi faktiskt lever.

    Varför strukturer kan döda samarbete

    Insikten har praktiska konsekvenser långt bortom laboratoriet. I verkliga livet anpassar du ständigt ditt beteende – du är annorlunda mot din chef, din partner, din granne och en okänd person på tåget. Det är inte inkonsekvens. Det är hur vi faktiskt fungerar socialt.

    Om vi bygger institutioner, arbetsplatser och regler som tvingar oss att agera exakt likadant mot alla kan vi oavsiktligt kväva det samarbete som annars hade blomstrat. Byråkratiska strukturer som ignorerar relationer och sammanhang riskerar att skapa de egoistiska beteenden de var tänkta att motverka.

    Det gäller allt från hur företag designar sina processer till hur skolor lägger upp grupparbeten. Ge folk friheten att anpassa sig – och de samarbetar. Det är inte naivt. Det är vad forskningen nu visar.

    En ny bild av vem vi är

    Det är lätt att tro att vi i grunden är själviska varelser som behöver kontrolleras och regleras med strama regler. Den bilden har formats av decennier av laboratorieexperiment med konstlat begränsade förutsättningar.

    Den nya studien antyder något mer hoppfullt: vi bär på en stark kapacitet till samarbete, tillit och rättvisa. Den kapaciteten aktiveras när vi får vara de komplexa, relationsbyggande varelser vi faktiskt är – inte när vi tvingas in i ett system som låtsas att alla relationer är identiska.

    Nästa gång någon hävdar att "folk inte kan samarbeta" kan det alltså vara värt att fråga sig: under vilka regler testades de?

    ---

    Källa: Romić, I., Wang, Z. m.fl., "Social networking agency and prosociality are inextricably linked in economic games", Nature Human Behaviour, vol. 9, s. 2620–2631 (2025). Genomförd vid Center for Computational Social Science, Kobe University, Japan, och Northwestern Polytechnical University, Kina.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Läs vidare

    Fler i Samhällsvetenskap →
    Varför räcker inte en enda lyckad studie?
    Samhällsvetenskap

    Varför räcker inte en enda lyckad studie?

    En enskild studie kan hamna på förstasidan och ändå vara fel. Hur skiljer forskare äkta upptäckter från rena lyckträffar? Svaret avslöjade för tio år sedan ett problem som skakade om hela vetenskapen.

    Antisemitismens långa skugga – från forntid till 7 oktober
    Samhällsvetenskap

    Antisemitismens långa skugga – från forntid till 7 oktober

    Under ett enda dygn i oktober 2023 ökade våldsamma antisemitiska inlägg på nätet med 434 procent. Året därpå dokumenterades fler än 6 000 antisemitiska incidenter globalt, mer än tre gånger så många som 2022. Judehat är äldre än kristendomen, men har aldrig varit mer levande än nu.

    Svenskar spelar mer – men blir mindre beroende
    Psykologi

    Svenskar spelar mer – men blir mindre beroende

    Fler svenskar spelar än någonsin — men andelen med spelproblem minskar. Forskningen förklarar varför ökad spelvolym inte alltid leder till mer beroende.

    Politiken är inte så galen som du tror
    Samhällsvetenskap

    Politiken är inte så galen som du tror

    Känslan av att det politiska klimatet har spårat ur är välbekant. Men forskningen säger något oväntat: du överskattar troligen hur extrema dina politiska motståndare faktiskt är. Och politikerna? De rör sig mot mitten, inte från den.

    Varför glassförsäljning inte orsakar hajattacker
    Samhällsvetenskap

    Varför glassförsäljning inte orsakar hajattacker

    När glassförsäljningen stiger ökar också hajattackerna. Betyder det att glass lockar hajar? Förstår du varför inte, så förstår du en av de vanligaste tankevurporna i både forskning och nyheter.

    Metaanalys: forskningens tyngsta bevis
    Samhällsvetenskap

    Metaanalys: forskningens tyngsta bevis

    En enda studie kan ha fel. Tio studier pekar åt olika håll. Så hur når forskarna ett svar? Genom att väga samman allt till en enda siffra, med en metod som sitter högst upp i bevisens hierarki.

    Bläddra i fler artiklar inom Samhällsvetenskap, Psykologi och Övrigt, eller gå till startsidan.