Vetenskap för alla logotypVetenskap för alla
    Valfrihet gör oss snällare mot varandra
    Samhällsvetenskap

    Valfrihet gör oss snällare mot varandra

    Decennier av forskning har gett oss en dyster bild: när vi tvingas välja mellan egoism och samarbete väljer de flesta sig själva. Men en ny studie slår hål på den bilden. Det enda som behövdes för att vända resultaten upp och ner var att ge folk friheten att vara sig själva – precis som de är i verkliga livet.

    2026-05-08

    Det klassiska experimentet ljuger

    I decennier har ekonomer och psykologer testat hur vi samarbetar i spelteoretiska experiment. Det vanligaste är fångens dilemma: du och en annan person måste välja om ni vill samarbeta eller inte, utan att kunna kommunicera. Om ni båda samarbetar vinner ni båda. Om en av er fuskar tjänar fuskaren mer på den andres bekostnad.

    I sådana experiment brukar samarbete väljas av ungefär 14 procent av deltagarna. Slutsatsen har länge verkat nedslående: vi är i grunden ganska egoistiska.

    Men det finns ett allvarligt problem med de här experimenten. De tvingar dig att agera exakt likadant mot alla. Du kan inte vara generös mot en vän och mer försiktig mot en okänd. I verkliga livet gör du det ständigt – och det visar sig att just den friheten förändrar allt.

    Vad händer om du får bestämma själv?

    Forskare vid Kobe University i Japan och Northwestern Polytechnical University i Kina undrade om experimentens fasta spelregler saboterade resultaten. Vad händer om deltagarna i stället får anpassa sitt beteende till varje enskild person de interagerar med?

    Ivan Romić vid Kobe Universitys Center for Computational Social Science och Zhen Wang vid Northwestern Polytechnical University genomförde en studie med drygt 2 000 universitetsstudenter. Deltagarna spelade tre klassiska samarbetsspel: fångens dilemma, förtroendespelet och ultimatumspelet. En grupp fick full frihet att anpassa sig till varje enskild kontakt. Kontrollgruppen tvingades agera likadant mot alla – precis som i traditionella laboratorieexperiment.

    Från 14 till 80 procent

    Resultaten var häpnadsväckande. I den fria gruppen steg samarbetsgraden från 14 till över 80 procent. Det är ingen liten förbättring – det är en fullständig omvändning av vad forskningen trott sig veta.

    Och det stannade inte vid samarbete. Social nätverkshandlingsförmåga – det vill säga friheten att anpassa sig till olika kontakter – ökade även tillit och rättvisa dramatiskt. Den totala rikedomen i gruppen blev högre. Ojämlikheten sjönk markant. Forskarna publicerade resultaten i tidskriften Nature Human Behaviour 2025 och drog en skarp slutsats: traditionella beteendeexperiment underskattar systematiskt vår förmåga till samarbete, för att de är konstruerade på ett sätt som inte liknar hur vi faktiskt lever.

    Varför strukturer kan döda samarbete

    Insikten har praktiska konsekvenser långt bortom laboratoriet. I verkliga livet anpassar du ständigt ditt beteende – du är annorlunda mot din chef, din partner, din granne och en okänd person på tåget. Det är inte inkonsekvens. Det är hur vi faktiskt fungerar socialt.

    Om vi bygger institutioner, arbetsplatser och regler som tvingar oss att agera exakt likadant mot alla kan vi oavsiktligt kväva det samarbete som annars hade blomstrat. Byråkratiska strukturer som ignorerar relationer och sammanhang riskerar att skapa de egoistiska beteenden de var tänkta att motverka.

    Det gäller allt från hur företag designar sina processer till hur skolor lägger upp grupparbeten. Ge folk friheten att anpassa sig – och de samarbetar. Det är inte naivt. Det är vad forskningen nu visar.

    En ny bild av vem vi är

    Det är lätt att tro att vi i grunden är själviska varelser som behöver kontrolleras och regleras med strama regler. Den bilden har formats av decennier av laboratorieexperiment med konstlat begränsade förutsättningar.

    Den nya studien antyder något mer hoppfullt: vi bär på en stark kapacitet till samarbete, tillit och rättvisa. Den kapaciteten aktiveras när vi får vara de komplexa, relationsbyggande varelser vi faktiskt är – inte när vi tvingas in i ett system som låtsas att alla relationer är identiska.

    Nästa gång någon hävdar att "folk inte kan samarbeta" kan det alltså vara värt att fråga sig: under vilka regler testades de?

    ---

    Källa: Romić, I., Wang, Z. m.fl., "Social networking agency and prosociality are inextricably linked in economic games", Nature Human Behaviour, vol. 9, s. 2620–2631 (2025). Genomförd vid Center for Computational Social Science, Kobe University, Japan, och Northwestern Polytechnical University, Kina.

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Samhällsvetenskap

    Har du frågor eller synpunkter?

    Kontakta oss

    Läs också

    Sämre beslut när du är hungrig, trött eller stressad
    Psykologi2026-05-21

    Sämre beslut när du är hungrig, trött eller stressad

    Din hjärna har en svag punkt. Den heter prefrontal kortex – och den är bland de första delarna som stänger av när kroppen är under press. Känslan är säkert bekant. Du köper något du inte tänkt köpa. Du svarar på ett mejl på ett sätt du ångrar. Var du hungrig? Trött? Stressad? Det är troligen ingen slump.

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp
    Energi2026-05-21

    Sverige – enda EU-landet med negativt nettoutsläpp

    År 2024 uppnådde Sverige något som inget annat EU-land lyckats med: negativa nettoutsläpp av växthusgaser. Landet tar alltså upp mer koldioxid än det släpper ut. Hur är det möjligt – och vad innebär det egentligen?

    Vad är populärvetenskap – och varför så viktigt?

    Vad är populärvetenskap – och varför så viktigt?

    Varje dag publiceras tusentals forskningsstudier om kroppen, klimatet, hjärnan, universum och samhället. Men nästan ingen av oss läser dem. Inte för att vi inte vill förstå – utan för att de är skrivna för andra forskare, inte för oss. Det är där populärvetenskap kommer in.

    Datorn som lärde sig tänka – och förändrade allt

    Datorn som lärde sig tänka – och förändrade allt

    På fem dagar testade en miljon människor den. Inom två månader hade antalet exploderat till hundra miljoner. Ingen teknologi i historien har spridit sig snabbare – och ingen har väckt mer hopp, rädsla och förvirring om vad som händer härnäst.

    Bläddra i fler artiklar inom Samhällsvetenskap, Psykologi och Övrigt, eller gå till startsidan.