Två högar med kvitton
Lägg svenska industrisatsningar sedan 1960 i två högar. I den ena ligger AXE-växeln, JAS 39 Gripen, kärnkraftsprogrammet och vattenkraften. I den andra ligger Stålverk 80, varvsstödet, textilkrisens räddningspaket, etanolsatsningen SEKAB och Northvolt.
Den första högen gav exportframgångar som bar i decennier. Den andra kostade tiotals miljarder och slutade nästan alltid med nedläggning.
Det frestande svaret är att skylla på politisk färg. Det svaret håller inte. Stålverk 80 beslutades av en socialdemokratisk regering, varvsstödet växte under borgerligt styre, Northvolt fick pengar av båda blocken. Skillnaden ligger någon annanstans.
En sak behöver du veta innan siffrorna kommer. Alla belopp nedan anges både i det penningvärde som gällde när beslutet fattades och omräknat till 2025 års priser med SCB:s konsumentprisindex. Utan den omräkningen blir 1970-talets miljarder obegripligt små.
Televerket beställde en produkt
År 1970 bildade statliga Televerket och Ericsson ett gemensamt utvecklingsbolag, Ellemtel. Uppdraget var att bygga en digital telefonväxel. Resultatet blev AXE, som blev en global försäljningssuccé.
Det avgörande kom senare. Televerket krävde en mobilanpassad version av växeln. Det kravet lade grunden för Ericssons världsledande ställning inom mobilsystem.
Staten betalade inte ut bidrag här. Staten var kund, och en besvärlig sådan. Samma logik gäller JAS 39 Gripen, där Försvarets materielverk beställde ett flygplan av en industrigrupp, och kärnkraften, där Vattenfall beställde reaktorer av ASEA-Atom. I samtliga fall fanns en verklig köpare med ett verkligt behov och en kravspecifikation som måste uppfyllas.
Det här kallas teknikupphandling. Staten definierar vad den vill ha, och låter industrin lösa hur.
Varven fick betalt för att finnas kvar
Jämför med varvsstödet. Enligt regeringens egen proposition 1985/86:120 kostade tio års insatser för svensk varvsindustri drygt 35 miljarder kronor, varav närmare 24 miljarder betalades ut mellan 1976 och 1985.
Omräknat till dagens penningvärde motsvarar de utbetalda pengarna ungefär 100 miljarder kronor, och hela insatsen kring 145 miljarder. Det är i samma härad som hela Northvolts kapitalförstöring, fast utspritt över ett decennium.
Ingen beställde några fartyg. Pengarna gick till att hålla verksamheter vid liv i en bransch med global överkapacitet. Götaverken, Eriksberg, Kockums, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet lades ned ändå.
Sedan följde ersättningsindustrierna. Saab Malmö fick 154 miljoner i lokaliseringsbidrag, drygt 400 miljoner i dagens pengar, plus skattelättnader. Riksdagens revisorer konstaterade att staten stod för ungefär halva fabriksinvesteringen på 1 450 miljoner, motsvarande cirka 3,4 miljarder idag. Fabriken togs i drift hösten 1989 och lades ned den 30 juni 1991.
Stålverk 80 hann aldrig ens byggas. Riksdagen beslutade 1974 om ett kapitalbehov på 4 600 miljoner kronor. Det motsvarar knappt 35 miljarder i dagens penningvärde, alltså ungefär vad ett modernt batteriprojekt kostar. Luleå skruvade upp bostadsbyggandet från 600 till 2 000 lägenheter om året. När stålkrisen kom sköts projektet upp, och återupptogs aldrig.
Kommunerna gör samma sak, i mindre skala
Mönstret upprepas på kommunal nivå. De kommunala energibolagen i Örnsköldsvik, Umeå och Skellefteå gick in som ägare i etanolföretaget SEKAB för att göra skogsråvara till drivmedel. Satsningen slutade med lån och borgensåtaganden på sammanlagt runt 940 miljoner kronor, drygt 1,2 miljarder i dagens pengar, en nedskrivning på 252 miljoner och två kommunalskattehöjningar i Örnsköldsvik.
Skellefteå byggde infrastruktur för ungefär 100 miljoner till Northvolt, och Skellefteå Kraft satte in lika mycket i aktier. Efter konkursen 2025 har kommunen tappat runt 2 800 invånare och drygt 200 miljoner i budgetutrymme. Vi har skrivit om själva batterihaveriet tidigare.
Notan som inte syns förrän den faller ut
En detalj gör problemet svårare att upptäcka i realtid. Kreditgarantier bokförs inte som kostnad förrän de utlöses.
Riksgälden garanterade lån på cirka 1,5 miljarder dollar till Northvolt. Eftersom lånen aldrig betalades ut blev statens exponering i praktiken noll. Så lyckligt gick det inte 2011, när Saab Automobiles konkurs utlöste en statlig garanti och Riksgälden fick en fordran på cirka 2,1 miljarder på konkursboet, motsvarande knappt 2,8 miljarder idag.
Du ser alltså aldrig den samlade risken i budgeten. Du ser den i efterhand, som en utgift.
Vad mönstret säger om nästa satsning
En brasklapp om siffrorna. Konsumentprisindex mäter vad hushåll betalar för varor och tjänster, inte hur stor ekonomin är. Eftersom Sverige är betydligt rikare idag än 1974 vägde Stålverk 80 tyngre i sin samtid än de 35 miljarderna antyder. Investeringen motsvarade nära en tredjedel av landets samlade industriinvesteringar det året.
Riksrevisionen konstaterade 2016 att staten betalar ut omkring 27 miljarder om året i näringslivsstöd, utan att det går att avgöra om stöden är samhällsekonomiskt lönsamma. Produktivitetskommissionen landade nyligen i att riktade företagsstöd helst bör undvikas.
Forskare som Magnus Henrekson och Christian Sandström har jämfört dagens gröna stålsatsningar med Stålverk 80 och varnat för samma grundfel. Andra pekar på att Sverige nu har både elöverskott och ett reellt behov av ny industri, och att förutsättningarna faktiskt är bättre än på länge.
Den frågan är inte avgjord. Men den är lättare att ställa när du vet vad du ska titta efter. Finns det en köpare som betalar för en färdig produkt, eller finns det ett stöd som betalar för att verksamheten ska existera? Historiskt är det den skillnaden, inte regeringens färg, som avgör hur det går.
Källor
- Proposition 1985/86:120 om varvsindustrins kostnader
- Proposition 1974:64 och SOU 1978:68 om Stålverk 80 och Norrbotten
- Riksdagens revisorers förslag 1992/93:RR7 om Saab Malmö
- Riksrevisionen 2016:22, Statliga stöd till innovation och företagande
- SOU 2025:96, Produktivitetskommissionens slutbetänkande
- Henrekson och Sandström, Ekonomisk Debatt 51(1) 2023, samt Moonshots and the New Industrial Policy (Springer 2024)
- Ericsson företagshistorik om Ellemtel och AXE
- SVT Nyheter och Norran om Northvolts konkurs och Skellefteå kommun
- Riksgälden om kreditgarantier till Saab Automobile och Northvolt
- SCB, konsumentprisindex årsmedeltal 1914=100 (prisomräkningar till 2025 års penningvärde)
Vad tyckte du om artikeln?
