Kryptovalutor: pengar, bitcoin och ägande

Vad är pengar?

Pengar brukar beskrivas utifrån tre uppgifter. De är ett bytesmedel, något nästan alla tar emot som betalning. De är en värdemätare, ett gemensamt mått som gör att priset på en cykel och en timmes arbete kan jämföras. Och de är en värdebevarare, något du kan spara i dag och använda nästa år.

Den vanliga berättelsen är att pengar uppstod för att byteshandel var opraktisk. Historiker och antropologer har länge ifrågasatt den. De hittar sällan samhällen som byggde på byteshandel, men gott om exempel på skulder och krediter som bokfördes långt innan mynten fanns. Vi har skrivit mer om det i artikeln Byteshandel är en myt.

Gemensamt för all form av pengar är förtroende. En hundralapp har inget värde i sig. Den fungerar för att du litar på att nästa person tar emot den, och för att en institution står bakom den. I Sverige är det Riksbanken, som grundades 1668 och är världens äldsta centralbank. Redan några år tidigare hade Stockholms Banco gett ut Europas första sedlar.

Under lång tid var sedlar ett löfte om guld eller silver. Det sista stora sambandet mellan en valuta och guld bröts 1971, när USA slutade växla in dollar mot guld. Sedan dess är i princip alla världens valutor pengar som har värde för att staten säger att de är lagliga betalningsmedel, och för att centralbanken försöker hålla deras värde stabilt. Riksbanken har sedan 1990-talet ett mål om att inflationen ska vara 2 procent om året.

Det mesta av det vi kallar pengar är inte sedlar alls. I Sverige var kontanterna knappt 1 procent av BNP 2023, och bara omkring vart tionde köp i butik görs med kontanter. Resten är siffror på bankkonton. Bank of England förklarade 2014 att de flesta av dessa pengar skapas av vanliga banker när de lånar ut: när banken beviljar ett lån sätter den in pengarna på låntagarens konto, och då finns det mer pengar i ekonomin. Centralbanken styr hur mycket genom räntan.

Det system vi använder i dag bygger alltså på att vi litar på banker och centralbanker. Oftast fungerar det. Ibland gör det inte det.

Hur kommer bitcoin in i detta?

Hösten 2008 höll det globala banksystemet på att kollapsa. Stater och centralbanker räddade banker med enorma summor. Den 31 oktober samma år publicerade någon under namnet Satoshi Nakamoto en niosidig text med förslaget till ett elektroniskt betalsystem utan mellanhänder. Vem Nakamoto är har aldrig blivit känt.

Den 3 januari 2009 startade nätverket. I det allra första blocket skrevs en rubrik från den brittiska tidningen The Times samma dag in: finansministern stod på randen till en andra räddning av bankerna. Rubriken visar att blocket inte kan ha skapats tidigare, och den tolkas också som en kommentar till varför systemet behövdes.

Problemet Nakamoto löste var gammalt. Digitala filer går att kopiera. Om pengar bara är en fil, vad hindrar någon från att spendera samma pengar två gånger? Svaret har alltid varit en betrodd mellanhand, en bank, som för en huvudbok över vem som äger vad. Bitcoin ersätter den mellanhanden med en huvudbok som tusentals datorer för tillsammans, och med regler som gör det dyrt att fuska.

Vad är bitcoin?

Bitcoin är en gemensam huvudbok över alla transaktioner som någonsin gjorts. Den kallas blockkedja, eftersom transaktionerna samlas i block som länkas ihop i en kedja, där varje block innehåller ett fingeravtryck av det föregående. Ändrar någon en gammal transaktion stämmer inte fingeravtrycken längre, och resten av nätverket avvisar den.

Nya block läggs till ungefär var tionde minut av så kallade miners. De tävlar om att lösa ett räkneproblem som bara går att lösa genom att prova sig fram, och som kräver enorma mängder datorkraft. Den som vinner får lägga till nästa block och får nyskapade bitcoin som belöning. Metoden kallas proof of work. Den gör det så dyrt att skriva om historien att det inte lönar sig. Den gör också att nätverket förbrukar mycket el, enligt Cambridge-universitetets uppskattningar ungefär lika mycket som hela Sverige på ett år. Vi har skrivit om varför i Bitcoin blir aldrig energisnålt.

Antalet bitcoin är begränsat till 21 miljoner. Belöningen till miners halveras ungefär vart fjärde år, senast i april 2024, och de sista bitcoin beräknas skapas omkring år 2140. Ingen centralbank kan skapa fler. Anhängare ser det som ett skydd mot inflation. Kritiker påpekar att en valuta som inte kan växa med ekonomin i stället riskerar att få stigande värde, vilket gör att människor hellre sparar den än använder den.

Bitcoin är inte anonymt. Alla transaktioner syns öppet i blockkedjan, kopplade till adresser i stället för namn. När en adress väl har kopplats till en person, till exempel via en växlingstjänst, går historiken ofta att följa.

Fungerar bitcoin som pengar? Den första kända betalningen för en vara gjordes i maj 2010, när en programmerare betalade 10 000 bitcoin för två pizzor. Som bytesmedel har det sedan dess använts i begränsad omfattning. Ekonomen David Yermack konstaterade redan 2013 att bitcoin beter sig mer som en spekulativ tillgång än som en valuta, eftersom värdet svänger för mycket för att fungera som värdemätare. El Salvador gjorde bitcoin till lagligt betalningsmedel 2021, men ändrade lagen i januari 2025 som villkor för ett lån från Internationella valutafonden. I dag är det frivilligt för handlare att ta emot det.

Hur mycket bitcoin har svängt

Vårt backtestverktyg hämtar bitcoins dagskurser från handelsplatsen Binance sedan augusti 2017. Under de nio åren har priset stigit kraftigt, men vägen dit har varit brant åt båda hållen.

Volatiliteten har varit omkring 68 procent om året, fyra gånger så hög som den amerikanska aktiemarknadens. Fram till augusti 2026 steg eller föll priset mer än 10 procent på en enda dag vid 74 tillfällen. För den som vill använda bitcoin som värdebevarare är det en central fråga: ett värde som kan falla fyra femtedelar på ett år bevarar inte köpkraft på det sätt en valuta är tänkt att göra.

Det finns heller inga kassaflöden att räkna nuvärde på, som för en aktie i del 2. Priset bestäms helt av vad nästa köpare är beredd att betala, och det beror på hur många som tror att bitcoin kommer att användas och värderas i framtiden.

Hur kan man handla och äga kryptovalutor?

Det finns i huvudsak tre sätt, och de innebär helt olika risker.

Via en växlingstjänst. Det vanligaste är att köpa bitcoin på en kryptobörs eller i en app. Då äger du ofta inte själva bitcoinen direkt, utan tjänsten förvarar den åt dig. Du har en fordran på tjänsten, ungefär som pengar på ett konto, men utan insättningsgaranti. När växlingstjänsten Mt. Gox kollapsade 2014 och FTX 2022 förlorade kunderna tillgång till sina tillgångar. I EU gäller sedan december 2024 regelverket MiCA, och från oktober 2025 måste kryptoföretag som vänder sig till svenska kunder ha ansökt om tillstånd hos Finansinspektionen eller avveckla sin verksamhet.

I en egen plånbok. Den som vill äga sina bitcoin själv kan flytta dem till en egen plånbok, en app eller en särskild liten enhet. Ägandet består då av en privat nyckel, en lång hemlig kod. Den som har nyckeln kan flytta pengarna, och den som tappar den har förlorat dem för alltid. Det finns ingen kundtjänst och ingen som kan ångra en transaktion. Analysföretaget Chainalysis uppskattade 2020 att mellan 2,3 och 3,7 miljoner bitcoin, upp till en femtedel av alla som då fanns, sannolikt är förlorade.

Via börshandlade produkter. Det går också att få exponering mot bitcoin genom produkter som handlas på vanliga börser. I USA finns sedan januari 2024 börshandlade fonder som äger bitcoin. I Europa är produkterna oftast skuldebrev utgivna av ett bolag, som vi beskrev i del 5. Du slipper hantera nycklar, men betalar en avgift och tar en risk mot den som gett ut produkten.

Oavsett sätt är kryptovalutor ett vanligt verktyg för bedrägerier, eftersom transaktioner inte går att återkalla. Löften om garanterad avkastning, bråttom-meddelanden och personer man bara känner från nätet som vill hjälpa en att investera är varningstecken som återkommer.

Det här vet forskningen, och det här vet den inte

Forskningen vet att pengar bygger på förtroende och att det mesta av dagens pengar skapas av banker. Den vet också hur bitcoin fungerar tekniskt, att det har ett fast tak på 21 miljoner, att priset har svängt kraftigt med två fall på över 75 procent, och att förvaring hos tredje part och egna nycklar innebär olika risker.

Forskningen vet inte vilket värde bitcoin har eller kommer att få, eftersom det inte finns några kassaflöden att räkna på. Den vet inte heller om kryptovalutor kommer att bli allmänt använda betalningsmedel, en spekulativ tillgång eller något däremellan, eller hur framtida reglering kommer att påverka dem.

Räkna själv

I vårt backtestverktyg kan du välja Bitcoin eller Ethereum och se hela kursutvecklingen sedan 2017, med nedgångarna i ett eget diagram. Jämför med USA:s aktiemarknad under samma år.

Nästa del

Fall på 80 procent prövar inte bara plånboken utan också nerverna. I del 7, Hjärnan på börsen, går vi igenom varför vi fattar sämre beslut med pengar än vi tror: förlustaversion, att handla för ofta och att jaga det som nyss gått bra.

Investerarskolan förklarar hur marknader fungerar. Den ger inga investeringsråd och talar inte om vad du ska köpa, sälja eller behålla. Läs mer om hur vi arbetar på [metodsidan](/marknader/metod).