Hävstång: börshandlade fonder, certifikat och minifutures

Först: en börshandlad fond är en fond

En börshandlad fond, ofta kallad ETF efter engelskans exchange-traded fund, är i grunden samma sak som fonderna i förra delen. Den äger en korg av aktier eller obligationer, ofta enligt ett index. Skillnaden är hur du köper och säljer den.

En vanlig fond handlar du med fondbolaget en gång om dagen, till det värde fonden räknas fram till efter börsens stängning. En börshandlad fond handlas på börsen som en aktie, till det pris som gäller för stunden. Det betyder att du betalar courtage och en spread, precis som för en aktie.

Priset hålls nära värdet av fondens innehav genom en särskild mekanism. Stora finansiella aktörer kan när som helst lämna in aktier till fonden och få nya fondandelar, eller lämna in andelar och få aktier tillbaka. Om andelarna blir dyrare än innehavet tjänar de pengar på att skapa nya andelar och sälja dem, vilket pressar ner priset. Om de blir billigare gör de tvärtom.

En börshandlad fond har ingen inbyggd hävstång. Den som köper en bred indexfond på börsen får marknadens rörelse, varken mer eller mindre. Tillgångarna förvaras dessutom åtskilda från fondbolaget, så de finns kvar även om fondbolaget skulle gå under. Det skiljer den från produkterna i resten av den här artikeln. Undantaget är så kallade syntetiska börshandlade fonder, som följer indexet genom avtal med en bank i stället för att äga aktierna och därför har en begränsad risk mot den banken.

Men alla börshandlade produkter är inte fonder. Vissa som ser likadana ut är i själva verket skuldebrev utgivna av en bank. Då är du långivare till banken, och om banken går i konkurs kan pengarna gå förlorade. Det står i produktens faktablad vad du köper.

Vad hävstång är

Hävstång betyder att du får en större exponering mot en tillgång än de pengar du själv satt in. Det enklaste exemplet är att låna till en aktie. Har du 10 000 kronor och lånar 10 000 till, äger du aktier för 20 000. Stiger aktien med 10 procent tjänar du 2 000 kronor, 20 procent på dina egna pengar. Faller den med 10 procent förlorar du lika mycket.

Hävstång förstärker alltså både vinster och förluster lika mycket åt båda hållen. Den ändrar inte vad som är ett bra eller dåligt beslut, bara hur mycket det slår igenom. Men den har också effekter som inte syns i ett enkelt räkneexempel, och de beror på hur produkten är konstruerad.

Bull- och bear-certifikat: hävstång som ställs om varje dag

Ett bull-certifikat ger en fast hävstång på den underliggande tillgångens rörelse under en dag. Ett bull-certifikat med hävstång tre på ett aktieindex ska stiga 3 procent en dag då indexet stiger 1 procent, och falla 3 procent en dag då det faller 1 procent. Ett bear-certifikat gör samma sak åt andra hållet. Certifikaten ges ut av banker och handlas i Sverige på Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market.

Nyckelordet är dag. Hävstången ställs om efter varje handelsdag, så att den är tre gånger igen nästa morgon. Det låter som en detalj, men det gör att certifikatet inte ger tre gånger indexets utveckling över längre tid än en dag.

Ett räkneexempel. Ett index står på 100. Dag ett stiger det 10 procent till 110. Dag två faller det 9,1 procent och är tillbaka på 100. Indexet har inte rört sig. Ett bull-certifikat med hävstång tre steg dag ett 30 procent, från 100 till 130. Dag två föll det 27,3 procent, till 94,5. Certifikatet har förlorat 5,5 procent medan indexet står still.

Förlusten uppstår för att en procentuell nedgång räknas på ett större belopp än den uppgång som föregick den. Den växer med hävstången och med hur mycket marknaden svänger. Forskarna Minder Cheng och Ananth Madhavan visade 2009 att en typisk ägare av en produkt med daglig hävstång därför kan räkna med att se värdet nötas ner över tid när marknaden svänger mycket, oavsett riktning.

Hur stor effekten blir syns i verklig data. Vi har räknat på hela den amerikanska aktiemarknaden, dag för dag, med utdelningar och före alla avgifter och finansieringskostnader.

Våren och sommaren 2020 föll marknaden 34 procent och var efter fem och en halv månad tillbaka där den började. Den som ägde ett bull-certifikat med hävstång tre hade förlorat en fjärdedel. Den som ägde ett bear-certifikat med samma hävstång hade förlorat hälften, fast marknaden var tillbaka på samma nivå. Och den som under 2008 satsade rätt, på att börsen skulle falla, fick inte tre gånger indexets fall på 37 procent utan knappt 47 procent.

Verkliga certifikat går sämre än tabellen, eftersom de har avgifter, finansieringskostnader och spread. Dessutom är certifikatet ett skuldebrev: om banken som gett ut det inte kan betala kan värdet gå förlorat oavsett hur marknaden har gått.

Minifutures: hävstång som ändras med priset

En minifuture fungerar mer som ett lån. Banken som ger ut produkten står för en del av köpet, och du betalar resten. Den del banken står för kallas finansieringsnivå.

Ett exempel. En aktie kostar 100 kronor och minifuturens finansieringsnivå är 80. Då kostar minifuturen omkring 20 kronor, skillnaden mellan aktiens pris och finansieringsnivån. Du har fem gångers hävstång: för 20 kronor följer du en aktie värd 100.

Stiger aktien 10 procent till 110 kronor stiger minifuturen till 30, alltså 50 procent. Nu är hävstången lägre, eftersom 30 kronor följer en aktie värd 110. Faller aktien i stället 10 procent till 90 kronor sjunker minifuturen till 10, minus 50 procent, och hävstången har stigit till nio. Hävstången är alltså inte fast. Den ökar när det går dåligt och minskar när det går bra.

Varje minifuture har också en stop loss-nivå, som ligger en bit ovanför finansieringsnivån, till exempel på 84 kronor. Når aktien dit avslutas produkten automatiskt. Du får tillbaka ett eventuellt restvärde, som i bästa fall är skillnaden mellan stop loss-nivån och finansieringsnivån och i sämsta fall ingenting. I exemplet har aktien då fallit 16 procent, medan du har förlorat minst 80 procent. Stop loss-nivån finns för att banken ska få tillbaka det den har lånat ut. Den skyddar inte dig mot stora förluster.

Lånet kostar också. Banken lägger på ränta genom att höja finansieringsnivån lite varje dag. Med 6 procents årsränta på 80 kronor blir finansieringsnivån nästan 5 kronor högre på ett år. Står aktien still har minifuturen då tappat knappt en fjärdedel av sitt värde, och stop loss-nivån har krupit närmare.

Varför så många förlorar

Det saknas bra offentlig statistik över hur svenska småsparare har gått i certifikat och minifutures. För en närliggande produkt finns däremot tydliga siffror. När EU:s tillsynsmyndighet Esma 2018 begränsade handeln med så kallade CFD-kontrakt, som också ger hävstång åt privatpersoner, hade de nationella tillsynsmyndigheternas genomgångar visat att mellan 74 och 89 procent av kundkontona förlorade pengar.

Mekanismerna i den här artikeln förklarar en del av det. Kostnaderna är högre än i en fond. Hävstången förstärker den som handlar ofta och fel. Och produkter med daglig hävstång nöts ner i just de svängiga marknader där många lockas att handla. Till det kommer beteenden som del 7 handlar om: den som vinner några gånger tenderar att ta större risker, och den som förlorar tenderar att försöka ta igen det.

Hävstångsprodukter är inte olagliga eller i sig bedrägliga. De är verktyg för att ta en kortsiktig position, och banker och professionella använder dem så. Men de är byggda för dagar och veckor, inte för långsiktigt sparande, och de kräver att man förstår exakt vad som händer med värdet när marknaden rör sig.

Det här vet forskningen, och det här vet den inte

Forskningen vet att produkter med daglig hävstång inte ger den angivna hävstången över längre perioder än en dag, att de nöts ner när marknaden svänger, och att en stor majoritet av privatpersoner som handlar med hävstång förlorar pengar. Den vet också att hävstång förstärker förluster lika mycket som vinster.

Forskningen vet inte exakt hur svenska småsparare har gått i certifikat och minifutures, eftersom den statistiken inte är offentlig. Den kan inte heller säga i förväg hur mycket en viss marknad kommer att svänga, och därmed hur mycket en produkt med daglig hävstång kommer att tappa.

Nästa del

Hävstång kan förlora pengar även när marknaden står still. En annan tillgång har under sin korta historia svängt mer än nästan allt annat. I del 6, Kryptovalutor, börjar vi med frågan vad pengar är, och går sedan igenom vad bitcoin är och vad det innebär att äga det.

Investerarskolan förklarar hur marknader fungerar. Den ger inga investeringsråd och talar inte om vad du ska köpa, sälja eller behålla. Läs mer om hur vi arbetar på [metodsidan](/marknader/metod).