Halva toppens inkomst syns aldrig i skattestatistiken
    skattepolitik

    Halva toppens inkomst syns aldrig i skattestatistiken

    Den rikaste tiondelen betalar en tredjedel av all skatt i Sverige. De rikaste 5 000 hushållen betalar en lägre andel än en vanlig tjänsteman. Båda siffrorna stämmer, och skillnaden mellan dem avgör hela den svenska skattedebatten.

    Peter Bergvall16 augusti 2026

    Två sanningar som ser ut att krocka

    Den tiondel av svenskarna som tjänar mest betalade 331 av 912 miljarder kronor i slutlig skatt under 2024. Det är 36 procent av alla direkta personskatter, från 10 procent av befolkningen. Siffran kommer från en egen bearbetning av SCB:s registerdata, där alla folkbokförda över 20 år sorterats efter beskattningsbar förvärvsinkomst och delats i tio lika stora grupper.

    Samtidigt visar en ny studie från Stockholms universitet att de 5 000 rikaste hushållen i Sverige betalar 20 till 25 procent av sin inkomst i skatt. Hushållen strax under den absoluta toppen betalar 50 till 55 procent.

    Båda siffrorna är korrekta. De mäter bara inte samma sak, och avståndet mellan dem säger mer om skattesystemet än någon av dem gör ensam. Här är båda bilderna sida vid sida.

    Vad forskarna faktiskt mätte

    Studien heter Personal Holding Companies, Tax Progressivity, and Inequality och publicerades som NBER-arbetspapper i juli 2026. Bakom den står Marius Ring, David Seim vid Stockholms universitet och Gabriel Zucman, känd för sitt arbete med förmögenhetsbeskattning. De har gått igenom tjugo år av administrativ registerdata från Sverige och Norge, där varje företag går att koppla till sina ägare.

    Deras huvudfynd handlar om holdingbolag, alltså bolag vars enda uppgift är att äga andra bolag och tillgångar. Ungefär hälften av inkomsten hos den rikaste promillen stannar kvar i sådana bolag. När ett rörelsedrivande företag går bra och delar ut pengar, fångas ungefär halva utdelningen upp av ett holdingbolag i stället för att nå ägarens privata deklaration.

    Där blir den kvar. Forskarna följer hur mycket som till slut betalas ut privat, och för de högsta inkomstgrupperna landar den samlade utbetalningstakten på 15 till 20 procent över två decennier. Fyra femtedelar ligger alltså kvar och växer.

    Därför döljer decilen toppen

    Här ligger förklaringen till att min egen körning och forskarnas siffror pekar åt olika håll. Den översta decilen rymmer 855 000 personer. Den grupp forskarna studerar är ungefär 8 500 individer, alltså en på hundra inom decilen. Deras beteende drunknar fullständigt i genomsnittet.

    Tänk på det som att mäta medelhöjden i en skog och tro att du därmed vet något om de allra högsta träden. Decilen är ett trubbigt instrument, konstruerat för att beskriva breda inkomstskikt, inte för att hitta toppen.

    Det finns en andra effekt. Min indelning rangordnar efter beskattningsbar förvärvsinkomst, alltså i praktiken lön och pension. Den vars inkomster ligger i ett holdingbolag har ofta blygsam lön och hamnar därför inte ens självklart i decil tio.

    Uppskjuten skatt är inte samma sak som ingen skatt

    Det finns en viktig invändning mot att läsa studien som att de rikaste smiter. Pengarna i ett holdingbolag är inte obeskattade. Bolagsskatten på 20,6 procent har redan betalats på vinsten, och när pengarna till slut tas ut privat tillkommer kapitalskatt. Det handlar om uppskjuten skatt, inte utebliven.

    Men uppskov över tjugo eller trettio år är värt mycket. Kapitalet växer på hela beloppet i stället för på det som återstår efter skatt, och den skillnaden ackumuleras. Just därför är forskarnas mått på utbetalningstakt så avgörande.

    Ytterligare en sak är värd att veta. Forskarna räknar på ekonomisk inkomst, som inkluderar vinster som stannar i bolaget. Svensk skattelag räknar inte det som inkomst. Det är ett metodval, inte ett fel, men det gör att siffrorna inte kan jämföras rakt av med Skatteverkets. Bolagsskatten, som drar in omkring 222 miljarder, syns inte alls i min decilkörning eftersom den betalas av företag och inte av personer.

    Frågan som avgör debatten

    Forskarnas egen slutsats är inte i första hand fördelningspolitisk utan definitionsmässig. Svensk skattedebatt kretsar kring skattesatser, alltså procenttalen i lagen. Det avgörande är i stället skattebasen, alltså vilka inkomster som över huvud taget når fram till beskattning.

    De pekar ut tre möjliga vägar, och de går åt olika politiska håll. Den första är en väl utformad skatt på mycket stora förmögenheter. Den andra är att bredda inkomstskattebasen så att även kvarhållna bolagsvinster omfattas. Den tredje är att sänka skatten på arbete så kraftigt att gapet mot toppen försvinner av sig självt.

    Att alla tre följer av samma empiriska fynd är ovanligt. Det säger något om att frågan om basen är mer tekniskt öppen än frågan om satsen. Sverige har redan ett skattesystem där en enda avgift kan avskaffas i praktiken utan att någon rör lagtexten, vilket löneskatten som ingen vågar reformera är ett annat exempel på. Och som med statsskulden beror svaret helt på var du drar gränsen för vad du räknar.

    En diskussion om procentsatser går att ha vid ett köksbord. En diskussion om vad som ska räknas som inkomst kräver att du först bestämmer dig för vad en inkomst är. Det är antagligen därför den ena förs hela tiden och den andra nästan aldrig.

    Källor

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Ekonomi
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Skattesänkningar fungerar, bara inte som du tror

    Skattesänkningar fungerar, bara inte som du tror

    Jobbskatteavdraget skapade jobb, det visar forskningen. Men hur många, för vem och till vilket pris är en helt annan historia. Och samma sak gäller den offentliga investeringspolitiken.

    Löneskatten ingen vågar reformera

    Löneskatten ingen vågar reformera

    En skatt som vuxit från 1,5 till snart 12,62 procent på trettio år, nästan utan debatt. Den finansierar ingen försäkring. Alla stora partier säger sig vara missnöjda. Ändå står den still.

    De fattigaste bar hela tappet. Sedan kom de tillbaka.
    Samhällsvetenskap

    De fattigaste bar hela tappet. Sedan kom de tillbaka.

    Valdeltagandet i kommunvalen föll med nästan fyra procentenheter mellan 2018 och 2022. I de rikaste områdena försvann två. I de fattigaste sex och en halv. Fyra år senare hade just de områdena tagit igen fyra tiondelar av tappet.

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Det mesta av det som kallas kryptovalutor är inga valutor alls. Bakom de största namnen finns helt olika idéer om vad en blockkedja ska vara bra för. Det förklarar varför det finns miljontals av dem.

    Vad kostar ett ton koldioxid i Oxelösund?
    Stål

    Vad kostar ett ton koldioxid i Oxelösund?

    SSAB lägger 6,2 miljarder kronor på en ljusbågsugn som ska kapa tre procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Är det dyr symbolpolitik eller ett av de billigaste klimatköpen i landet? Svaret avgörs till stor del av ett pris som sätts i Bryssel.

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra
    Energi

    Vattenfall vinner när utsläppen blir dyra

    Vattenfall lobbar i Bryssel för ett högt pris på koldioxid. Det låter som klimatidealism, men för den som säljer fossilfri el är det också ren företagsekonomi.