
Sverige har finansierat 249 vindkraftsprojekt sedan 2010, till ett sammanlagt belopp på 823 miljoner kronor. Ett enda projekt rörde vad rotorbladen är gjorda av, och det handlade om återvinning. Vad forskningen aldrig undersökte säger något om hur kunskap byggs.

Vem ska äga skolan, vem får välja skola och varför sjunker kunskaperna? Det är tre separata frågor med tre skilda forskningslägen. I debatten behandlas de som en enda — och det är därför den aldrig leder någonstans.

Mellan 1970 och 1991 steg priserna i Sverige med i snitt över åtta procent om året. De trettio åren därefter: under två. Ingenting i världsekonomin förklarar den skillnaden.
I decennier visade laboratoriemätningar samma sak: smala cykeldäck med högt tryck rullar snabbast. Mätningarna var korrekta. Problemet var att de gjordes mot en slät stålvals — och en väg är inte en stålvals. Historien om hur ett helt fält mätte rätt sak på fel underlag säger något om vetenskapens svagaste punkt.
En stor majoritet av svenskarna är övertygade om att politiker sviker det de lovar. Statsvetenskapen har mätt saken i trettio år och kommer fram till något helt annat. Skillnaden handlar inte om moral, utan om vad du räknar som ett löfte.
Kärnkraft brukar kallas planerbar, till skillnad från vind och sol. Sommaren 2026 visade att ordet har ett finstilt som få har läst. En femtedel av Frankrikes kärnkraft stod still en augustimorgon, utan att en enda reaktor gått sönder.
Medan Elon Musk får strålkastarna med Neuralink bygger svenska och danska forskare något helt annat. De fokuserar på det som faktiskt fungerar idag – och det är långt från sci-fi.
Jobbskatteavdraget skapade jobb, det visar forskningen. Men hur många, för vem och till vilket pris är en helt annan historia. Och samma sak gäller den offentliga investeringspolitiken.