Index, fonder och avgifter

Vad är en fond?

En fond är en gemensam pott av pengar från många sparare. Ett fondbolag förvaltar potten och köper aktier, obligationer eller annat för pengarna. Du äger inte aktierna direkt, utan andelar i fonden. Värdet av en andel följer värdet av allt fonden äger, och räknas om varje handelsdag.

Fonden löser problemet från förra delen. Den som vill sprida sina pengar på hundratals bolag behöver inte köpa hundratals aktier. Med en enda fondandel äger man en liten bit av alla.

För det tar fondbolaget ut en avgift. Den dras löpande från fondens värde, en liten del varje dag, och syns därför aldrig som en räkning. Den årliga avgiften anges i procent av det du har i fonden.

Ett index är marknadens genomsnitt

Del 1 beskrev ett index som ett sätt att mäta hur en grupp aktier går tillsammans. De vanligaste indexen viktar bolagen efter börsvärde. Ett bolag som är värt dubbelt så mycket som ett annat får dubbelt så stor vikt.

Det har en viktig följd. Ett börsvärdesviktat index är exakt det genomsnittliga utfallet för alla som äger aktierna i indexet, räknat per investerad krona. Om alla investerare tillsammans äger hela marknaden, så får de tillsammans marknadens avkastning. Varken mer eller mindre.

Aktiv och passiv förvaltning

En aktiv fond försöker göra bättre än sitt index. Förvaltaren väljer aktier som hen tror kommer att gå bättre än andra, och undviker dem som hen tror kommer att gå sämre. Det kräver analytiker, research och handel, och därför är avgiften högre.

En passiv fond, eller indexfond, försöker inte slå något. Den köper alla aktier i ett index i samma proportioner som indexet och får därmed indexets avkastning, minus en låg avgift.

Den första indexfonden för vanliga sparare startades i USA 1976 av John Bogle, grundaren av fondbolaget Vanguard. Den skulle följa S&P 500. Bogle hoppades samla in minst 50 miljoner dollar men fick drygt 11 miljoner, och kritiker kallade fonden Bogles dåraktighet. I dag är den en av världens största fonder.

Aritmetiken som talar emot aktiva fonder

Nobelpristagaren William Sharpe beskrev 1991 ett enkelt resonemang som förklarar mycket. Dela in alla som äger aktier i två grupper: de som äger hela marknaden passivt, och alla andra, de aktiva.

De passiva får marknadens avkastning, eftersom de äger marknaden. Men hela marknaden består av de passivas och de aktivas innehav tillsammans. Därför måste de aktiva, som grupp, också få marknadens avkastning före kostnader. Varje krona som en aktiv förvaltare vinner på att äga rätt aktie har någon annan aktiv förvaltare förlorat på att äga fel.

Efter kostnader ser det annorlunda ut. De aktiva betalar högre avgifter och handlar mer. Då måste den genomsnittliga aktiva kronan ge lägre avkastning än den genomsnittliga passiva. Det är inte en fråga om att förvaltarna är dåliga, utan om att de tävlar mot varandra och betalar för att göra det.

Resonemanget har förenklingar. Finansforskaren Lasse Heje Pedersen påpekade 2018 att marknaden inte står still: bolag nyemitterar, köper tillbaka aktier och byts ut i index, och även en indexfond måste då handla. Det öppnar för att skickliga aktiva förvaltare kan tillföra något. Men huvudpoängen står sig: aktiva förvaltare som grupp kan inte slå marknaden med mer än det de själva kostar.

Vad statistiken visar

Indexleverantören S&P Dow Jones Indices jämför sedan 2002 aktiva fonder med deras jämförelseindex i återkommande rapporter, kallade SPIVA. Fram till slutet av 2024 hade 84 procent av de amerikanska aktiva fonderna som investerar i stora bolag gått sämre än S&P 500 över tio år, och nästan 90 procent över femton år. Under 2025 gick 79 procent sämre än index på ett enda år. I Europa hade en majoritet av de aktiva aktiefonderna gått sämre än sitt index över tio år i samtliga kategorier som rapporten följer, i de flesta med över 80 procent.

Siffrorna tar hänsyn till fonder som har lagts ned eller slagits ihop under perioden. Det är viktigt, eftersom det oftast är de fonder som gått dåligt som försvinner. Den som bara tittar på fonder som finns kvar i dag får en för ljus bild av aktiv förvaltning.

En del aktiva fonder går förstås bättre än index. Frågan är om man kan hitta dem i förväg. Finansforskaren Mark Carhart undersökte 1997 om amerikanska fonder som gått bra fortsatte att gå bra. Han fann att det mesta av det som såg ut som skicklighet kunde förklaras av vilken sorts aktier fonderna ägde och av deras kostnader. Det enda mönster som höll i sig tydligt var att de sämsta fonderna, ofta med höga avgifter, fortsatte att vara sämst.

Avgiften som växer

En avgift på 1,4 procent låter som lite. Men den dras varje år på hela värdet av sparandet, även på avkastning som redan har vuxit, och på avkastningen av den avkastningen. Därför växer skillnaden med tiden.

Ett exempel. Du sparar 1 000 kronor i månaden i 30 år, och fonden avkastar 7 procent om året före avgift. Totalt sätter du in 360 000 kronor.

Skillnaden mellan en avgift på 0,2 och 1,4 procent blir 233 000 kronor, nästan två tredjedelar av det du själv har satt in. Den högre avgiften har tagit knappt en fjärdedel av det sparande du annars hade haft. Avkastningen på 7 procent är ett antagande för exemplet, inte en prognos. Med lägre avkastning blir skillnaden i kronor mindre, men även vid 2 procent tar den högre avgiften omkring en femtedel av sparandet.

Den årliga avgiften täcker inte alla kostnader. När fonden köper och säljer aktier betalar den courtage och får sämre priser än de den ser, och de kostnaderna dras från fondens avkastning utan att ingå i avgiften. De är normalt högre i fonder som handlar mycket, alltså ofta i aktiva fonder.

I Sverige har fondavgifterna sjunkit i över ett decennium. Enligt Fondbolagens förening föll den genomsnittliga avgiften för svenskregistrerade aktiefonder, viktad efter hur mycket pengar som ligger i varje fond, från 1,09 procent 2012 till 0,69 procent 2023. En del av förklaringen är att allt fler sparar i indexfonder.

Indexfonder är inte riskfria

En indexfond minskar kostnaderna och den risk som kommer av att välja fel bolag eller fel förvaltare. Den tar inte bort marknadens risk. När börsen föll 55 procent i finanskrisen föll en amerikansk indexfond lika mycket.

Ett börsvärdesviktat index är inte heller neutralt. Det lägger mest pengar i det som redan har blivit dyrast. I slutet av 2025 utgjorde amerikanska bolag över 70 procent av ett globalt index för utvecklade länder, och ett fåtal stora teknikbolag en stor del av det amerikanska. Den som köper en global indexfond får alltså en stor andel USA och teknik, vare sig hen vill eller inte.

Forskare diskuterar också vad som händer när en allt större del av pengarna förvaltas passivt. Någon måste fortfarande analysera bolagen för att priserna ska spegla deras värde. Om för få gör det kan priserna bli sämre, vilket i sin tur skulle ge aktiva förvaltare större möjligheter. Hur långt från den punkten marknaden är i dag vet ingen säkert.

Det här vet forskningen, och det här vet den inte

Forskningen vet att aktiva förvaltare som grupp inte kan slå marknaden med mer än de kostar, att de flesta aktiva fonder har gått sämre än sitt index över långa perioder, och att det är svårt att i förväg peka ut de fonder som kommer att gå bättre. Den vet också att avgifter minskar ett sparande mer ju längre det pågår.

Forskningen vet inte om det finns förvaltare vars skicklighet går att identifiera i tid, hur stor andel av marknaden som kan förvaltas passivt innan prissättningen försämras, eller hur mycket framtida avkastning som finns att fördela efter avgifter.

Räkna själv

I vår avgiftskalkylator kan du jämföra två avgifter med ditt eget startbelopp, månadssparande och antal år. Prova att dubbla tiden och se hur skillnaden växer.

Nästa del

En indexfond ger marknadens rörelse. Men det finns produkter som ger dubbla eller tredubbla rörelsen, uppåt eller nedåt. I del 5, Hävstång: börshandlade fonder, certifikat och minifutures, går vi igenom hur de fungerar och varför de kan förlora pengar även när marknaden står still.

Investerarskolan förklarar hur marknader fungerar. Den ger inga investeringsråd och talar inte om vad du ska köpa, sälja eller behålla. Läs mer om hur vi arbetar på [metodsidan](/marknader/metod).