Vad äger du när du äger en aktie?

En bit av ett bolag

Ett aktiebolag ägs av sina aktieägare. Aktierna delar upp ägandet i lika stora andelar. Ett bolag med en miljon aktier har en miljon lika stora ägarandelar, och den som äger tusen av dem äger en promille av bolaget.

Den andelen ger tre saker. Du har rätt till en del av vinsten, när bolaget väljer att dela ut den. Du får rösta på bolagsstämman, där ägarna bland annat väljer styrelse och beslutar om utdelning. Och du äger en del av det som finns kvar om bolaget en dag avvecklas, efter att alla som bolaget är skyldigt pengar har fått sitt.

Den sista punkten är viktigare än den låter. Aktieägare står sist i kön. Går bolaget i konkurs får alla som bolaget är skyldigt pengar — som banker, leverantörer och anställda — betalt före ägarna. Oftast blir det inget kvar. Men det gäller också åt andra hållet: i ett aktiebolag kan du som ägare aldrig förlora mer än du betalat för aktierna. Bolagets skulder är inte dina.

I Sverige har många bolag två aktieslag, A och B. De ger samma rätt till vinsten, men A-aktien har fler röster. Ofta har B-aktien en tiondels röst, vilket är den största skillnad aktiebolagslagen i dag tillåter. Några äldre bolag har undantag med ännu större skillnad. Det låter grundarfamiljer och stora ägare behålla kontrollen över ett bolag utan att äga majoriteten av kapitalet. Det är skälet till att samma bolag kan ha två aktier med olika kurs på börsen.

Bolaget får pengarna en gång

När ett bolag ger ut nya aktier, till exempel när det börsnoteras eller gör en nyemission, betalar köparna bolaget. Pengarna kan användas till fabriker, forskning eller att betala av skulder. Det är aktiemarknadens ursprungliga uppgift: att låta bolag skaffa kapital från många ägare i stället för från en bank.

Men nästan all handel på börsen ser inte ut så. När du köper en aktie i ett stort svenskt bolag i dag köper du den av en annan ägare, inte av bolaget. Bolaget får inte en krona. Aktien byter bara ägare, och priset gäller mellan dig och säljaren.

Det förklarar något som förvirrar många. Ett bolag vars aktie halveras på ett år har inte förlorat hälften av sina pengar. Det har lika mycket kassa, lika många anställda och samma fabriker som innan. Det som har halverats är vad andra är beredda att betala för en ägarandel.

Så bildas priset

På Nasdaq Stockholm, som Stockholmsbörsen formellt heter, möts köpare och säljare i en orderbok. Den som vill köpa lägger en order med det högsta pris den kan tänka sig att betala. Den som vill sälja lägger en order med det lägsta pris den kan tänka sig att ta. Orderboken sorterar dem.

Högst upp på köpsidan står det högsta bud någon just nu lägger. Högst upp på säljsidan står det lägsta pris någon just nu accepterar. Mellan dem finns nästan alltid ett litet glapp, som kallas spread. En affär blir av först när en köpare accepterar säljarens pris eller tvärtom. Priset på den affären blir aktiens senaste kurs, det som syns i tidningar och appar.

I exemplet ovan är spreaden 20 öre. Vill du köpa 300 aktier direkt betalar du 200,60 kr styck. Vill du köpa 1 000 aktier direkt räcker inte den första säljordern, och resten köps till 200,80 kr. Den som handlar stora poster i en aktie med få säljare flyttar alltså själv priset. I bolag där det handlas lite kan spreaden vara flera procent, en kostnad som inte syns på något kvitto.

Kursen är därför inte ett värde som någon har räknat fram och satt. Den är priset på den senaste affären mellan två parter som tyckte olika om framtiden: den ena ville hellre ha pengarna, den andra hellre aktien.

Priset handlar om framtiden

Varför är någon beredd att betala 200 kronor för en ägarandel? Svaret är förväntningar. En aktie är värd det du tror att den kommer att ge dig: framtida utdelningar, och priset någon annan är beredd att betala när du vill sälja. Båda ligger i framtiden, och ingen vet dem.

Det gör att kursen reagerar på ny information om framtiden, inte på vad som redan hänt. Ett bolag kan redovisa rekordvinst och ändå se aktien falla, om marknaden hade väntat sig en ännu större vinst. Ett bolag med förlust kan stiga, om förlusten blev mindre än befarat. Det som flyttar priset är skillnaden mellan det som väntades och det som kom.

Förväntningar ändras också av sådant som inte har med bolaget att göra. Stiger räntorna blir framtida vinster mindre värda i dag, och då faller ofta hela börsen på en gång. Hur det hänger ihop förklarar vi i nästa del.

Forskningen har länge frågat sig om priserna rör sig mer än förväntningarna motiverar. Ekonomen Robert Shiller visade 1981 att amerikanska aktiekurser mellan 1871 och 1979 hade svängt betydligt mer än de utdelningar bolagen sedan faktiskt betalade kunde förklara. Tolkningen är fortfarande omstridd. En del forskare menar att kurserna speglar skiftande krav på avkastning, andra att investerare helt enkelt överreagerar. Shiller fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2013. Han delade det med Lars Peter Hansen och Eugene Fama, vars forskning pekar på att ny information snabbt tas in i priserna och att det därför är mycket svårt att tjäna pengar på att marknaden skulle ha fel. Att Shiller och Fama, med så olika slutsatser, fick priset samma år säger en del om hur öppen frågan är.

Två källor till avkastning

Som aktieägare kan du tjäna pengar på två sätt. Det ena är utdelning: bolagsstämman beslutar att dela ut en del av vinsten, och varje aktie ger lika mycket. Det andra är att kursen stiger, så att du kan sälja för mer än du betalade.

De två hänger ihop. En utdelning är inga gratispengar. När en aktie handlas utan rätt till årets utdelning, den så kallade X-dagen, sjunker kursen normalt med ungefär utdelningens belopp. Pengarna har flyttat från bolagets kassa till ägarnas konton, och bolaget är värt lika mycket mindre.

Ett tredje sätt att föra pengar till ägarna är återköp, som svenska börsbolag får göra sedan år 2000. Bolaget köper då sina egna aktier på börsen. Varje kvarvarande aktie blir en lite större andel av bolaget. Ekonomiskt liknar det en utdelning, men bara de som väljer att sälja får pengar.

Över lång tid är utdelningarna en stor del av det aktier har gett. Den amerikanska aktiemarknaden har sedan 1926 gett drygt tio procent om året räknat med utdelningar, före inflation och i dollar. Du kan se serien i vårt backtestverktyg. Utan utdelningar blir siffran omkring fyra procentenheter lägre, och över hundra år är det skillnaden mellan en förmögenhet och en betydligt mindre.

När många aktier blir ett index

Ett index är ett sätt att mäta hur en grupp aktier går tillsammans. OMXS30 följer de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen. Varje bolag väger in efter sitt börsvärde, så ett stort bolag flyttar indexet mer än ett litet.

Här finns en detalj som ofta missas. OMXS30 är ett prisindex. Det räknar bara kursrörelser och tappar därför varje gång bolagen delar ut pengar. Ett avkastningsindex lägger tillbaka utdelningarna. För de 30 bolagen heter det OMXS30GI, och för hela Stockholmsbörsen används ofta SIX Return Index. Över tjugo år skiljer sig ett prisindex och ett avkastningsindex kraftigt, och den som jämför en fonds avkastning med ett prisindex jämför äpplen med päron.

Index är också byggstenen i indexfonder, som vi går igenom i del 4. En indexfond försöker inte välja vinnare. Den äger alla aktier i indexet i samma proportioner.

Varför det spelar roll vilka aktier du äger

Det finns ett forskningsresultat som förändrar hur du ser på enskilda aktier. Finansprofessorn Hendrik Bessembinder gick 2018 igenom nästan alla amerikanska aktier som handlats sedan 1926, totalt runt 26 000. Fler än hälften gav under sin livstid lägre avkastning än korta amerikanska statsskuldväxlar, alltså i praktiken än en riskfri ränta. Hela börsens värdeökning över statsskuldväxlarna kunde förklaras av ungefär fyra procent av aktierna.

Det betyder inte att aktier i allmänhet är en dålig affär. Börsen som helhet har gett mycket mer än räntan. Men den genomsnittliga avkastningen bärs upp av ett fåtal extrema vinnare, medan den typiska aktien går betydligt sämre. Den som äger få aktier har därför stor risk att missa just de få som gör hela skillnaden. Det är ett av de starkaste argumenten för att sprida sina pengar, och vi återkommer till det i del 3.

Det här vet forskningen, och det här vet den inte

Forskningen vet att en aktie är en andel i ett bolags framtida vinster, att priset sätts av köpare och säljare utifrån förväntningar, och att utdelningar är en stor del av aktiers långsiktiga avkastning. Den vet också att avkastningen mellan enskilda aktier är mycket ojämnt fördelad.

Forskningen vet inte säkert varför kurserna svänger så mycket mer än bolagens vinster och utdelningar. Den kan inte heller säga i förväg vilka av dagens aktier som blir morgondagens få stora vinnare.

Nästa del

Om priset på en aktie speglar förväntningar om framtiden, hur räknar du om framtida pengar till ett värde i dag? Det är frågan i del 2, Vad är ett bolag värt?, där du också kan pröva själv i vår DCF-kalkylator.

Investerarskolan förklarar hur marknader fungerar. Den ger inga investeringsråd och talar inte om vad du ska köpa, sälja eller behålla. Läs mer om hur vi arbetar på [metodsidan](/marknader/metod).