Friskolornas intåg i Sverige
Sverige genomförde 1992 ett av världens mest radikala skolreformexperiment. Fristående skolor fick rätt att ta emot offentliga medel på samma villkor som kommunala skolor. Vinstdrivande skolor tilläts. Valfrihet blev ett politiskt löfte.
Idag går ungefär var femte grundskoleelev i en fristående skola. Sverige är unikt i världen: vi är det enda landet med ett brett vinstdrivet friskolesystem finansierat med offentliga pengar.
Betygen säger en sak – men bakgrunden en annan
I nationella prov 2022/2023 fick 97,6 procent av eleverna i fristående grundskolor godkänt i svenska. I kommunala skolor var siffran 95,7 procent. I matematik: 92,9 procent mot 88,1 procent.
På ytan ser det ut som att friskolor presterar bättre. Men det är inte hela sanningen.
Föräldrarnas utbildningsnivå är i genomsnitt högre bland friskolors elever. Andelen nyanlända elever är 1,2 procent i fristående skolor mot 3,8 procent i kommunala. Det är inte samma elevgrupper som jämförs.
När forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) justerar för socioekonomisk bakgrund – den så kallade Salsa-modellen – kvarstår visserligen en liten fördel för fristående skolor, men den är liten.
Betygsinflation: den obekväma frågan
Forskning från Högskolan Kristianstad visar att friskolor är mer generösa med betyg än kommunala skolor för elever med samma kunskapsnivå, mätt via nationella prov. Det gäller framför allt vinstdrivna friskolor.
Förklaringen är inte svår att förstå. Höga betyg lockar elever. Elever lockar skolpeng. Skolpeng ger vinst. Incitamentsstrukturen är inbyggd i systemet.
Vad det kostar är att betygen tappar informationsvärde – för elever, för gymnasier, för arbetsgivare. Det handlar inte om bedrägeri i juridisk mening. Det handlar om ett system som skapar fel incitament.
Segregationens pris
IFAU:s forskning är tydlig på en punkt: det fria skolvalet ökar skolsegregationen. Av den totala ökningen av skolsegregation mellan 1988 och 2017 förklaras 27 procent av skolvalet. Elever med välutbildade föräldrar väljer friskolor i högre utsträckning. Elever med svagare förutsättningar koncentreras till kommunala skolor.
Det gör att kommunala skolor i praktiken tar ett socialt tungt lyft – med samma resurstilldelning per elev som friskolor, trots helt olika elevsammansättning.
Boendesegregationen förklarar dock mer av den totala ökningen. Det är inte friskolor som skapar segregation från ingenting – de förstärker en befintlig rörelse.
Vad händer med de som gick i friskola?
En studie som EFN.se rapporterade om visade att friskoleutbildade i genomsnitt tjänar 2 procent lägre lön som vuxna än jämförbara elever från kommunala skolor. Det är ett litet tal, men i fel riktning mot vad förespråkarna lovar.
Hur ska man tolka det? Kanske att friskolor levererar höga betyg men inte nödvändigtvis bättre kunskap. Kanske att betygsinflationen speglar mer än faktisk inlärning. Kanske att sammansättningseffekter fortfarande spelar in.
Vad vet vi egentligen?
Det ärliga svaret är: forskningen är splittrad, och resultaten beror på vilken fråga man ställer. Friskolor är inte bättre på att lära ut – men de är inte nödvändigtvis sämre heller, om man lyckas kontrollera för elevernas bakgrund.
Det som forskningen är mer enig om är att systemet som helhet har bieffekter: ökad segregation, betygsinflation och en kommunal skola som ständigt tar hand om dem andra inte väljer. Det är kostnader som inte syns i friskolebolagens årsredovisningar.
---
Källor: - IFAU. Boendesegregation, skolsegregation och fritt skolval. Länk - Friskolornas riksförbund (2024). Fakta om friskolor 2024. Länk - Högskolan Kristianstad (2022). Friskolor är mer generösa i sin betygssättning. Länk - EFN.se. Ny forskning: Eleverna betalar för vinsten i skolan. Länk - SVT Nyheter. Hör tre forskare om friskolesystemets för- och nackdelar. Länk
