Tre partier, en enda prick
Mellan oktober 2022 och augusti 2026 röstade riksdagen 2 612 gånger. Varje ledamots knapptryckning finns sparad i riksdagens öppna data, totalt drygt 911 000 röster. Det räcker för att rita en karta över var partierna faktiskt står, utan att lyssna på ett enda tal.
På den kartan händer något märkligt. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna hamnar i exakt samma punkt. Inte nära varandra, utan ovanpå varandra. I fyra år röstade de likadant i 99,9 procent av fallen där de sa ja eller nej. Sverigedemokraterna ligger strax bredvid, med samma röst i 87 procent av fallen.
Längre bort, i ett eget hörn, ligger Centerpartiet.
Så ritar du en karta utan koordinater
Metoden heter multidimensionell skalning. Tänk dig att du bara har en tabell över avstånden mellan svenska städer, men ingen karta. Göteborg till Malmö, Malmö till Stockholm och så vidare. Utifrån tabellen kan du ändå placera ut städerna på ett papper så att avstånden stämmer. Kartan kanske hamnar upp och ner, men grannarna hamnar rätt.
Samma sak går att göra med partier. Avståndet blir hur ofta två partier röstar olika. Partier som alltid röstar lika hamnar i samma punkt. Partier som nästan aldrig gör det hamnar i var sitt hörn. Kartan har inga axlar med namn, varken höger eller vänster. Den visar bara vem som står nära vem.
Varken här eller där
Centerpartiet satt i opposition hela mandatperioden. Ändå röstade partiet oftare som regeringspartierna än som Socialdemokraterna. Med Moderaterna, KD och Liberalerna blev det samma röst i 64 procent av fallen. Med SD 55 procent, med S 52 procent, med Miljöpartiet 49 och med Vänsterpartiet 42.
Inget av talen är högt. Regeringspartierna rör sig som ett lag, och Vänsterpartiet och Miljöpartiet följs åt i två fall av tre. C saknar en lika självklar partner. Därför ligger partiet ensamt på kartan.
Det syns ännu tydligare om du ritar en karta per politikområde. Då flyttar C på sig. I finansfrågor delar partiet regeringens linje i 78 procent av voteringarna, och i konstitutions- och rättsfrågor i över 70 procent. I trafikfrågor står Miljöpartiet närmast, med 67 procent. I socialförsäkring och migration är Socialdemokraterna närmast. I skattefrågorna når inget parti ens 50 procent. Där röstade C i praktiken på egen hand.
Att avstå är också ett val
En detalj gör siffrorna svårare att läsa än de ser ut. C tryckte på avstå-knappen i nästan var fjärde votering. Det gör partier i opposition ofta. När deras eget förslag redan har fallit i en tidigare omröstning väljer de att inte ta ställning mellan de två alternativ som återstår.
Därför bygger siffrorna ovan bara på voteringar där båda partierna sa ja eller nej. Räknar du in avstå-rösterna sjunker C:s likhet med regeringspartierna till under 50 procent. Ett parti kan alltså se avlägset ut på pappret, fast det egentligen bara låter bli att välja sida.
Där motpolerna syns
Den enkla jämförelsen ger en överraskande bild: C röstade oftare som SD än som S. Men talet säger mindre än det verkar. SD ingick i regeringsunderlaget och röstade nästan alltid som Moderaterna. Likheten med SD mäter därför mest likheten med regeringen.
Ett ärligare test är att titta på de gånger SD röstade annorlunda än Moderaterna. Då syns partiets egna ståndpunkter. I jämställdhetsfrågor hände det 13 gånger. C följde Moderaterna, avstod eller gick med oppositionen. Inte en enda gång röstade C ja eller nej tillsammans med SD när SD stod ensamt. Lagen som gör det enklare att ändra juridiskt kön är ett exempel. Den gick igenom med 233 röster mot 93, med C på ja-sidan och SD på nej-sidan.
Även klimat- och energipolitiken drog C bort från regeringen. Partiet röstade nej till statens finansiering av ny kärnkraft och till sänkt reduktionsplikt, tillsammans med S, V och MP. Varför sådana sidbyten inte är så motsägelsefulla som de verkar har vi skrivit om i Ditt parti håller inte ihop som du tror.
Ett parti i rörelse
Kartan står inte heller still. Under de två mittersta åren av mandatperioden låg C som närmast regeringen, med 69 procent gemensamma röster. Det sista året sjönk siffran till 59 procent. Under samma period bytte partiet partiledare flera gånger.
Partidisciplinen är däremot närmast total, hos alla partier. Mellan 99,6 och 100 procent av ledamöternas röster följde den egna partilinjen. Den ledamot som avvek mest gjorde det i drygt en procent av voteringarna. Kartan visar alltså partier, inte enskilda samveten.
Nu räknas varje steg
Under förra mandatperioden hade Tidöpartierna egen majoritet. C:s röster avgjorde därför aldrig ett utfall. Efter valet 2026 är läget ett annat. Tidöpartierna har 173 mandat, S, V och MP har 151, och C:s 25 mandat ligger mittemellan. Det krävs 175 för egen majoritet.
Det parti som var svårast att placera på kartan är plötsligt det som avgör var regeringen hamnar. Röstlängden från de senaste fyra åren säger inget om vad C väljer nu. Men den visar varför frågan är så svår att besvara. Ett parti som inte står i något hörn kan dras åt olika håll, beroende på vilken fråga som ligger på bordet.
Källor
- Riksdagens öppna data: voteringar riksmötena 2022/23–2025/26 samt utskottsbetänkanden (data.riksdagen.se)
- Valmyndigheten: slutligt resultat i riksdagsvalet 2026 (val.se)
- SVT Nyheter: rapportering om regeringsbildningen och sonderingsuppdraget, oktober 2026
- Vetenskap för allas egen analys: partiernas majoritetsröst per votering, andel gemensamma ja/nej-röster och multidimensionell skalning
Vad tyckte du om artikeln?
