Något har hänt, och det syns tydligt i statistiken
För bara några år sedan sköts det nästan varje dag i Sverige. Nu kan det gå veckor mellan skotten. År 2022 registrerade polisen 391 skjutningar och 62 döda. Under första halvåret 2026 hade antalet fallit till 39 skjutningar och 8 döda. Det är den lägsta nivån sedan polisen började föra statistik 2017.
Men bilden är inte lika enkel som att allt blev bättre. Medan skjutningarna föll ökade sprängningarna kraftigt och nådde en topp så sent som 2025, med 189 detonationer. Först under 2026 vänder även den kurvan nedåt. Våldet minskade alltså inte i en rak linje. Det bytte också form.
Diagrammet visar hur de tre kurvorna rört sig sedan 2017.
Frågan alla ställer är varför skjutningarna föll så snabbt. Här går svaren isär. Fyra aktörer ger fyra olika förklaringar, och de kan inte alla väga lika tungt.
Polisen: vi blev bättre på att stoppa dåden
Polisens egen förklaring handlar om arbetssätt. Genom att dela information i realtid mellan lokala, nationella och internationella enheter säger sig myndigheten kunna avbryta planerade dåd innan de sker. En nyckelsiffra är uppklarningen, alltså hur stor andel av morden i kriminella nätverk som faktiskt klaras upp. Den har enligt polisen stigit från runt 20 till 30 procent till omkring 60 procent. Ju fler gärningspersoner som grips, desto svårare blir det för nätverken att utöva dödligt våld. Polisen lyfter också fram att fler vuxna, från föräldrar till butikspersonal, larmar när unga är på väg att dras in.
Regeringen: lagarna och verktygen gjorde skillnad
Den moderatledda regeringen pekar i stället på sin egen politik. Flera reformer i det så kallade Tidöavtalet nämns som orsak: längre straff, anonyma vittnen från 2025 och utökade möjligheter att avlyssna personer under 15 år i förebyggande syfte. En tydlig nedgång i statistiken under hösten 2025 sammanföll med den sista reformen. Regeringen framhåller också att över 200 svenska kriminella greps utomlands under ett år, däribland ett femtiotal gängledare som tidigare kunnat styra morduppdrag från utlandet. Att en förändring i statistiken sammanfaller med en reform bevisar dock inte att reformen orsakade den. Det är en viktig skillnad att hålla i minnet.
Forskarna: var försiktig med tvärsäkra svar
Brottsförebyggande rådet, Brå, är mer återhållsamt. Myndighetens siffror visar att det dödliga våldet 2025 låg på den lägsta nivån sedan 2012, och att skjutningarna minskat flera år i rad. Men Brås utredare varnar för att övertolka. En del av förklaringen till att våldet över huvud taget exploderade var enligt dem en olycklig kombination av riskfaktorer som sammanföll vid fel tidpunkt, det som brukar kallas en perfekt storm. Skjutningar har dessutom en smittoeffekt, ett dåd föder ofta ett nytt, nära i tid och rum. När spiralen väl bryts kan nedgången gå fort, utan att någon enskild åtgärd behöver vara hela svaret.
Kriminologerna: våldet försvann inte, det bytte form
En fjärde förklaring handlar om förskjutning. När äldre, mer erfarna gängledare grips eller dödas tar yngre personer över. De har svårare att genomföra dödligt våld med skjutvapen, men lättare att placera ut en sprängladdning mot en fastighet. Det förklarar varför sprängningarna steg samtidigt som skjutningarna föll. Vissa kriminologer menar också att de gäng som blivit kvar har konsoliderats, alltså att några stärkts på andras bekostnad, vilket ger färre öppna konflikter. Poängen de vill göra är att den underliggande brottsligheten, narkotikahandeln och pengarna, kan finnas kvar även när skotten tystnar. Gängens inflytande kan i stället ta sig mindre synliga uttryck, något vi skrivit om tidigare.
Så säker kan du vara
Det finns alltså inte ett svar, utan flera som delvis överlappar. Att polisen arbetar mer effektivt är väl belagt. Att internationella gripanden slagit mot nätverkens toppar är också tydligt. Att just strafflängderna är den avgörande faktorn är däremot omtvistat, eftersom effekten är svår att skilja från allt annat som hände samtidigt. Och att skjutningarna minskar betyder inte automatiskt att den organiserade brottsligheten gör det.
Det säkraste du kan säga är detta: kurvan har vänt, den vände snabbare än nästan någon trodde, och exakt varför kommer forskarna att bråka om länge än.
Källor
- Polismyndigheten: "Skjutningarna på historiskt låga nivåer" (2026) samt årsstatistik för skjutningar och sprängningar 2017–2026 - Brottsförebyggande rådet (Brå): Konstaterade fall av dödligt våld 2025 - Fokus: "Det svenska gängvåldet – fortfarande en gåta för experterna" - TV4 Nyheterna och Dagens.se: sammanställningar av polisens årsstatistik för 2025
Vad tyckte du om artikeln?
