Så fungerar bitcoin, från nyckel till block
    Bitcoin

    Så fungerar bitcoin, från nyckel till block

    Bitcoin är ingen fil och inget mynt. Det är en kassabok som tiotusentals datorer håller överens om utan att lita på varandra. Vi följer en enda betalning hela vägen från din plånbok in i blockkedjan, och förklarar varje del av maskineriet på vägen.

    Peter Bergvall20 november 2026

    En kassabok som ingen äger

    Klockan är fem över tre en vanlig tisdagsnatt. Någonstans i Texas står en lagerhall full av datorer som surrar så högt att arbetarna bär hörselskydd. I samma ögonblick sitter en pensionär i Kiruna med en liten dator på hyllan bredvid routern. Den är inte större än en bok och drar mindre ström än en glödlampa.

    Båda gör jobb åt bitcoin. Ingen av dem har en chef som har bett dem om det. Ingen av dem litar på den andra. Ändå är de överens, in i minsta detalj, om vem som äger vilka pengar i hela systemet.

    Det är det som är det märkliga med bitcoin. Det är inte myntet, inte priset och inte spekulationen. Det märkliga är att tiotusentals datorer över hela jorden kan föra en och samma kassabok utan att någon av dem bestämmer. Den här artikeln förklarar hur det går till, bit för bit. Vi följer en enda betalning från det ögonblick du trycker på "skicka" tills den är inristad i historien.

    Om du vill veta mer om pengar i allmänhet och om hur du praktiskt köper och förvarar bitcoin har vi skrivit om det i Kryptovalutor: pengar, bitcoin och ägande. Här handlar det om maskineriet.

    Problemet som ingen kunde lösa

    Digitala saker går att kopiera. En bild, en låt eller ett dokument kan du skicka till tusen personer och ändå ha kvar originalet. Det är fantastiskt för information, men en katastrof för pengar. Om en digital hundralapp går att kopiera kan du betala med samma hundralapp två gånger.

    Det kallas dubbelspendering, och det är huvudproblemet som all digital valuta måste lösa. Det traditionella svaret är en mellanhand. Banken för en kassabok över vem som äger vad. När du betalar drar banken pengarna från ditt konto innan den sätter in dem på mottagarens. Det går inte att spendera samma krona två gånger, för banken ser till att den bara finns på ett ställe.

    Kryptografer försökte i decennier bygga digitala pengar utan en sådan mellanhand. Den amerikanske kryptografen David Chaum visade redan 1983 hur betalningar kunde göras anonyma med så kallade blinda signaturer 4. Hans företag DigiCash lanserade elektroniska pengar på 1990-talet, men systemet behövde fortfarande en central server som höll koll på vilka mynt som redan använts. Företaget gick i konkurs 1998.

    Samma år beskrev programmeraren Wei Dai ett system han kallade b-money, och juristen Nick Szabo skissade på något han kallade bit gold. Båda kom nära, men ingen av dem löste den sista pusselbiten: hur ska en grupp främlingar på internet komma överens om ordningen på transaktioner, när vem som helst kan ljuga?

    Datavetare har ett namn för det problemet. 1982 beskrev Leslie Lamport, Robert Shostak och Marshall Pease det som de bysantinska generalernas problem 2. Föreställ dig flera generaler som belägrar en stad. De måste anfalla samtidigt för att vinna, men kan bara kommunicera via budbärare. Några av generalerna kan vara förrädare som skickar falska besked. Hur kan de lojala generalerna ändå enas om en plan?

    Forskarna visade att det går, men i grundvarianten bara om alla vet vilka deltagarna är och förrädarna är färre än en tredjedel. På internet vet du inte hur många som deltar. En enda person kan låtsas vara tusen. Det var den låsta dörren.

    Fyra gamla uppfinningar i ny ordning

    Den 31 oktober 2008 publicerade någon under namnet Satoshi Nakamoto en text på nio sidor 1. Den innehöll ingen enskild ny uppfinning. I stället kombinerade den fyra verktyg som redan fanns.

    Det första är kryptografiska hashfunktioner, ett slags digitala fingeravtryck. Det andra är digitala signaturer, som låter dig bevisa att du äger något utan att avslöja din hemlighet. Det tredje är en kedja av tidsstämplar, som forskarna Stuart Haber och Scott Stornetta föreslog redan 1991 för att kunna bevisa när ett dokument skapades 5. Det fjärde är proof of work, som kryptografen Adam Back uppfann 1997 under namnet Hashcash för att stoppa skräppost 3.

    Det geniala var hur bitarna sattes ihop. Nakamoto löste generalernas problem genom att byta röstning per deltagare mot röstning med beräkningskraft. Det spelar ingen roll om du låtsas vara tusen personer, för du har ändå bara så mycket datorkraft som du har betalat för. Den 3 januari 2009 startade nätverket. Låt oss gå igenom delarna en i taget.

    Ett digitalt fingeravtryck

    Grunden i nästan allt bitcoin gör är en hashfunktion som heter SHA-256. Den togs fram av amerikanska NSA och har varit en öppen standard sedan 2001.

    En hashfunktion tar vilken data som helst, ett ord, en bok eller en film, och gör om den till ett fingeravtryck med fast längd. För SHA-256 är det alltid 256 ettor och nollor, oftast skrivet som 64 tecken. Ordet "hej" blir en sträng som börjar med 9c478bf6. Skriver du "Hej" med stor bokstav blir resultatet något helt annat, utan någon som helst likhet.

    Tre egenskaper gör hashfunktionen användbar. Samma indata ger alltid samma fingeravtryck. Minsta ändring ger ett helt nytt fingeravtryck. Och det går inte att räkna baklänges. Har du bara fingeravtrycket finns det inget sätt att lista ut vad som stoppades in, annat än att gissa och prova.

    Den sista egenskapen är nyckeln till hela bitcoin. Antalet möjliga fingeravtryck är 2 upphöjt till 256, ett tal med 78 siffror. Det är ungefär lika många som det finns atomer i det synliga universum. Att hitta två olika saker med samma fingeravtryck är i praktiken omöjligt.

    Prova själv i rutan nedan. Skriv något och se hur fingeravtrycket ändras när du byter en enda bokstav.

    Din nyckel är dina pengar

    Nästa byggsten är signaturerna. Bitcoin har inga konton med namn. I stället har varje användare ett par av nycklar.

    Den privata nyckeln är ett slumpmässigt tal mellan 1 och ungefär 2 upphöjt till 256. Det är din hemlighet. Ur den räknar plånboken fram en publik nyckel med en metod som kallas elliptiska kurvor. Bitcoin använder en kurva som heter secp256k1. Matematiken fungerar som en enkelriktad gata. Att gå från privat till publik nyckel tar en bråkdel av en sekund. Att gå åt andra hållet skulle ta längre tid än universums ålder med alla datorer som finns.

    Din bitcoinadress är i sin tur en förkortad och hashad version av den publika nyckeln. Den kan du ge till vem som helst, ungefär som ett kontonummer.

    När du vill skicka pengar skapar plånboken ett meddelande som säger ungefär "flytta de här pengarna till den här adressen". Sedan signerar den meddelandet med din privata nyckel. Signaturen är ett tal som bara kan ha skapats av den som har den privata nyckeln. Alla andra kan ändå kontrollera den med hjälp av din publika nyckel. Ändras en enda siffra i meddelandet blir signaturen ogiltig.

    Det betyder att ingen kan förfalska en betalning från dig, och ingen kan ändra beloppet på vägen. Det betyder också att den som har din privata nyckel har dina pengar. Det finns ingen bank som kan spärra kortet. Därför handlar nästan alla stölder av bitcoin om nycklar som läckt, inte om att själva systemet knäckts, vilket vi skrev om i Bitcoin hackades inte. Det gjorde ditt bankfack.

    Sedan 2021 kan bitcoin också använda en nyare signaturtyp som kallas Schnorr-signaturer. Uppdateringen hette Taproot 8. Den gör signaturerna mindre och gör det svårare att se skillnad på en enkel betalning och en mer avancerad, till exempel ett konto som kräver två av tre nycklar för att öppnas.

    Pengar som lappar, inte saldon

    Här skiljer sig bitcoin från en bank på ett sätt som förvånar många. Det finns inget saldo någonstans. Kassaboken innehåller bara transaktioner.

    Tänk dig att varje inkommande betalning är en sedel. Får du 0,3 bitcoin av en vän och 0,5 av en annan har du två sedlar. Vill du betala 0,6 kan du inte riva en sedel itu. Du lämnar båda sedlarna, totalt 0,8, och får tillbaka 0,2 i växel till en ny adress som du själv äger.

    Sedlarna kallas UTXO, efter engelskans unspent transaction output, ospenderad utbetalning. Varje transaktion förbrukar några gamla sedlar och skapar nya. Ditt "saldo" är bara summan av alla sedlar som går att låsa upp med dina nycklar. Plånboken räknar ihop dem åt dig.

    Skillnaden mellan det du lägger in och det som kommer ut är avgiften. Lägger du in 0,8 bitcoin och skapar sedlar för 0,6 och 0,1999 har du betalat 0,0001 i avgift. Den går till den som lägger in din transaktion i kassaboken. Den minsta enheten heter en satoshi och är en hundramiljondel av en bitcoin.

    Modellen har en stor fördel. Varje dator i nätverket kan snabbt kontrollera att en sedel finns och inte redan har använts. Den behöver bara titta i listan över ospenderade sedlar. Förekommer sedeln där, och är signaturen rätt, är betalningen giltig. Om inte, avvisas den. Det är så dubbelspenderingen stoppas, i alla fall nästan. Vi återkommer till det sista steget.

    Väntrummet

    När du trycker på "skicka" skickar plånboken transaktionen till några av datorerna i bitcoinnätverket. De kallas noder. En nod är en dator som kör bitcoins programvara, har en egen kopia av hela kassaboken och kontrollerar varenda regel själv.

    Noden kollar signaturen, att sedlarna finns och att inga nya pengar skapas ur tomma intet. Godkänns allt skickar den transaktionen vidare till sina grannar, som gör samma kontroll och skickar vidare. Inom några sekunder har transaktionen spridit sig över hela jorden.

    Där hamnar den i ett väntrum som kallas mempool. Det är en hög med giltiga transaktioner som ännu inte skrivits in i kassaboken. Varje nod har sin egen mempool, och de liknar varandra men är sällan exakt lika.

    I februari 2026 räknade tjänsten Bitnodes drygt 25 000 noder som gick att nå utifrån, och två tredjedelar av dem gömde sig bakom anonymiseringsnätverket Tor 9. Utöver dem finns ett okänt antal noder som inte tar emot inkommande anslutningar. Det är de här datorerna, inte de stora gruvorna, som i grunden avgör vilka regler som gäller. En gruva som bryter mot reglerna får sitt arbete avvisat av varje nod.

    Mining är ett lotteri

    Nu kommer den del som gett bitcoin dess rykte. Någon måste plocka ut transaktioner ur väntrummet och föra in dem i kassaboken. Men vem? Om vem som helst fick göra det skulle en bedragare kunna skriva in sin egen version av historien.

    Lösningen är att göra det dyrt att få skriva. Den som vill lägga till nästa sida, ett block, måste först vinna ett lotteri. Lotterisedlarna kostar el.

    Ett block består av ett huvud på 80 byte och en lista med transaktioner. Huvudet innehåller fingeravtrycket av det föregående blocket, en sammanfattning av alla transaktionerna, en tidsstämpel, en svårighetsgrad och ett fritt tal som kallas nonce. Det sista är det enda som spelar roll i lotteriet.

    Uppgiften lyder: hitta ett nonce som gör att fingeravtrycket av blockhuvudet blir mindre än ett visst målvärde. I praktiken betyder det att fingeravtrycket ska börja med ett visst antal nollor. Eftersom hashfunktionen inte går att räkna baklänges finns bara ett sätt. Du provar ett nonce, räknar ut fingeravtrycket, ser att det inte duger, ökar nonce med ett och provar igen.

    Det är exakt som att slå tärning. Varje försök har samma lilla chans att lyckas. Den som slår flest gånger per sekund vinner oftast, men inte alltid. Därför kallas det proof of work, bevis på utfört arbete. Den som visar upp ett giltigt fingeravtryck har bevisligen gjort ett enormt antal försök, för det finns ingen genväg.

    I mitten av november 2026 gjorde hela nätverket ungefär en triljard försök per sekund, alltså en etta med 21 nollor 10. Det sker i specialbyggda chip som inte kan göra något annat än att räkna SHA-256. En modern maskin gör flera hundra biljoner försök per sekund. Därför blev de gamla grafikkorten och hemdatorerna chanslösa för länge sedan.

    Du kan prova en miniversion i rutan ovan. Tryck på knappen "Mina" så letar din webbläsare efter ett nonce som ger fyra nollor i början. Det tar i snitt 65 000 försök. Det riktiga nätverket kräver ungefär nitton nollor, och varje extra nolla gör uppgiften sexton gånger svårare.

    Den som vinner får belöningen. Den består av två delar: avgifterna från alla transaktioner i blocket och nyskapade bitcoin. Det är så alla bitcoin har kommit till. Den allra första transaktionen i varje block är en betalning från ingenstans till vinnaren.

    Elförbrukningen är alltså ingen olycka. Den är själva säkerheten. Det är kostnaden för att skriva om historien som skyddar den. Vi har gått igenom vad det innebär i Bitcoin blir aldrig energisnålt, det är hela poängen.

    Kedjan som låser historien

    När en gruva hittar ett giltigt nonce skickar den blocket till nätverket. Varje nod kontrollerar allt på nytt: att fingeravtrycket är tillräckligt litet, att varje transaktion är giltig och att belöningen inte är för stor. Godkänns blocket läggs det till i nodens kassabok, och gruvorna börjar direkt tävla om nästa block.

    Nu syns poängen med att varje blockhuvud innehåller fingeravtrycket av det föregående. Blocken bildar en kedja där varje länk är svetsad fast i den förra. Ändrar du en enda transaktion i ett gammalt block ändras blockets fingeravtryck. Då stämmer inte längre referensen i nästa block, och inte i nästa heller.

    Vill du förfalska historien måste du alltså göra om arbetet för det block du ändrat och för varje block som kommit efter. Under tiden fortsätter resten av nätverket att bygga på den äkta kedjan. Du måste springa ikapp ett tåg som accelererar.

    Här finns svaret på vad som händer om två gruvor hittar ett block nästan samtidigt. Då finns tillfälligt två versioner. Noderna följer en enkel regel: den kedja som innehåller mest samlat arbete gäller. Så fort någon hittar nästa block ovanpå den ena versionen blir den längre, och alla byter dit. Transaktionerna i det förlorande blocket hamnar tillbaka i väntrummet.

    Därför väntar försiktiga mottagare innan de räknar en betalning som säker. Varje nytt block ovanpå ditt kallas en bekräftelse. Nakamoto räknade i sin artikel ut att sannolikheten för att en angripare ska komma ikapp sjunker exponentiellt med antalet bekräftelser 1. Sex bekräftelser, ungefär en timme, har blivit en tumregel för stora belopp.

    För att lyckas med en förfalskning behöver angriparen mer beräkningskraft än alla ärliga gruvor tillsammans. Det kallas en 51-procentsattack. Även då kan angriparen bara skriva om sina egna nyliga betalningar. Hen kan inte stjäla dina pengar, eftersom det kräver din signatur. Och hen förstör samtidigt värdet på de bitcoin hen själv tjänar på att mina.

    Ett träd i varje block

    Ett block kan innehålla flera tusen transaktioner. Ändå finns bara ett enda fält i blockhuvudet som sammanfattar dem alla. Det heter Merkle-roten, efter kryptografen Ralph Merkle som uppfann tekniken 6.

    Det fungerar som en turnering. Transaktionerna hashas två och två. De nya fingeravtrycken hashas två och två igen. Så fortsätter det tills bara ett fingeravtryck återstår, roten. Ändras en enda transaktion längst ner ändras hela vägen upp till roten, och då blir blockhuvudet ogiltigt.

    Trädet har en praktisk fördel. Vill du bevisa att en viss transaktion finns i ett block räcker det att visa några få fingeravtryck längs vägen upp, inte alla tusentals transaktioner. Det gör att en mobil kan kontrollera sina egna betalningar utan att ladda ner hela kassaboken, som i dag är flera hundra gigabyte stor.

    Tio minuter, oavsett vad

    Om fler gruvor kopplas in borde blocken hittas allt snabbare. Det gör de också, men bara en kort stund. Bitcoin har en inbyggd termostat.

    Var 2 016:e block, ungefär varannan vecka, tittar varje nod på hur lång tid de senaste blocken tog. Gick det fortare än två veckor skärps kravet så att fler nollor krävs. Gick det långsammare lättas det. Målet är att ett block i snitt ska hittas var tionde minut. Ingen enskild justering får ändra svårigheten mer än fyra gånger.

    Termostaten gör bitcoin förvånansvärt tålig. När Kina förbjöd bitcoinbrytning 2021 försvann ungefär hälften av beräkningskraften på några veckor. Blocken kom långsammare en tid, sedan sänktes svårigheten och nätverket rullade vidare som om inget hänt. I mitten av november 2026, efter ett kraftigt kursfall som gjort brytningen mindre lönsam, sänktes svårigheten med över nio procent i en enda justering 10.

    Tidsintervallet är också en kompromiss. Tio minuter ger nätverket tid att sprida varje block över jorden innan nästa hittas. Kortare tid skulle ge fler samtidiga block och mer slöseri. Priset är att bitcoin är långsamt. Ett block rymmer bara några tusen transaktioner, vilket motsvarar några få betalningar per sekund i hela världen.

    Halveringen och taket på 21 miljoner

    Belöningen till gruvorna är inte fast. När nätverket startade 2009 var den 50 bitcoin per block. Var 210 000:e block, ungefär vart fjärde år, halveras den automatiskt.

    ÅrBlockhöjdBelöning per block
    2009050 bitcoin
    2012210 00025 bitcoin
    2016420 00012,5 bitcoin
    2020630 0006,25 bitcoin
    2024840 0003,125 bitcoin
    cirka 20281 050 0001,5625 bitcoin

    Summerar du serien landar du strax under 21 miljoner. Det är därifrån det berömda taket kommer. Det finns ingen central regel som säger "max 21 miljoner". Taket följer av matematiken i halveringarna. I slutet av oktober 2026 hade kedjan passerat 973 000 block 12, och omkring 95 procent av alla bitcoin som någonsin kommer att finnas är redan skapade. Den sista satoshin väntas runt år 2140.

    Hur halveringarna påverkat priset har vi skrivit om i Bitcoins fyraårscykel prövas på riktigt i höst. Den tekniska frågan är en annan. När belöningen krymper måste gruvorna allt mer leva på avgifter. Om avgifterna räcker för att betala för säkerheten om några decennier är en av de stora öppna frågorna kring bitcoin.

    Vem bestämmer reglerna?

    Bitcoin har ingen styrelse och ingen vd. Ändå har koden ändrats många gånger sedan 2009. Hur går det till?

    Programvaran som de flesta noder kör heter Bitcoin Core och utvecklas öppet av frivilliga och anställda vid olika stiftelser och företag. Vem som helst kan föreslå en ändring i ett dokument som kallas BIP, Bitcoin Improvement Proposal. Men utvecklarna kan inte tvinga på någon en ny version. Varje nodägare väljer själv vilken programvara hen kör.

    Därför görs nästan alla ändringar som så kallade mjuka gafflingar, soft forks på engelska. En mjuk gaffling skärper reglerna i stället för att lätta på dem. Gamla noder som inte uppdaterat ser fortfarande de nya blocken som giltiga, och nätverket hålls ihop. SegWit 2017 och Taproot 2021 var båda sådana.

    Det första kända exemplet visar hur det kan se ut. I augusti 2010 utnyttjade någon en bugg och skapade 184 miljarder bitcoin ur tomma intet i ett enda block. Inom några timmar hade utvecklarna släppt en rättning. Noderna uppdaterade, en ny kedja utan de falska pengarna växte förbi den gamla, och felet försvann ur historien.

    När oenigheten blir för stor kan nätverket klyvas på riktigt. Det hände 2017, efter flera års strid om hur stora blocken skulle få vara. Den grupp som ville ha större block startade en egen kedja, Bitcoin Cash. Den finns kvar, men den absoluta majoriteten av användare, noder och gruvor stannade på den ursprungliga. Lärdomen var att makten i bitcoin ligger hos dem som kör noder och tar emot betalningar, inte hos gruvorna eller utvecklarna ensamma.

    Det långsamma lagret och det snabba

    Några betalningar per sekund räcker inte för att köpa kaffe åt hela jorden. Det är bitcoins mest kända svaghet. Lösningen som vuxit fram är att bygga snabbare lager ovanpå kedjan, ungefär som att bankerna gör upp sinsemellan en gång om dagen i stället för för varje kortköp.

    Det mest kända är Lightning Network, som beskrevs av Joseph Poon och Thaddeus Dryja 2016 11. Två personer låser in pengar i en gemensam kanal med en enda transaktion på kedjan. Sedan kan de skicka pengar fram och tillbaka hur många gånger som helst genom att signera nya saldobesked till varandra. Bara när kanalen stängs skrivs slutresultatet in i blockkedjan. Kanalerna kan dessutom kopplas ihop i nätverk, så att du kan betala någon du inte har en direkt kanal med.

    Lightning fungerar, men det är krångligare än vanlig bitcoin och kräver att du är uppkopplad. Därför använder många det via tjänster som sköter tekniken åt dem, och då är man tillbaka hos en mellanhand. Det är en återkommande spänning i bitcoinvärlden. Ju bekvämare det blir, desto mer liknar det banken det skulle ersätta.

    Svagheterna i maskinen

    Ingen teknik är perfekt, och bitcoin har kända svaga punkter som är värda att förstå.

    Gruvorna har koncentrerats. Nästan all brytning sker i pooler där tusentals maskiner delar på belöningen för att få en jämnare inkomst. Några få pooler står för en stor del av kraften. Poolerna väljer vilka transaktioner som kommer med i blocken, men de kan inte bryta mot reglerna, och gruvorna kan byta pool på några minuter om en pool missköter sig.

    Bitcoin är inte anonymt. Alla transaktioner syns för alltid i kassaboken. Adresserna saknar namn, men den som köpt bitcoin på en växlingstjänst med legitimation har lämnat ett spår. Företag som Chainalysis lever på att följa pengar genom kedjan.

    Kryptografin kan åldras. En tillräckligt stor kvantdator skulle i teorin kunna räkna fram privata nycklar ur publika. Det hotet, och hur bitcoin kan byta signaturmetod i tid, har vi förklarat i Kvantdatorn behöver nio minuter, bitcoin sju år.

    Och slutligen ligger ansvaret helt på dig. Tappar du nyckeln är pengarna borta. Skickar du till fel adress finns ingen att ringa. Det är baksidan av att ingen mellanhand kan spärra, ångra eller beslagta.

    Vad maskinen egentligen är till för

    Nakamoto beskrev bitcoin som ett elektroniskt kontantsystem mellan två parter, utan finansiell mellanhand. Arton år senare används det mest som en sparform och ett spekulationsobjekt. Det är lätt att avfärda hela projektet som en bubbla och glömma vad som faktiskt byggdes.

    Det som byggdes är en lösning på ett problem som datavetare länge trodde saknade lösning. Tiotusentals datorer, ägda av människor som inte känner varandra, kan föra en gemensam historik som ingen kan ändra i efterhand och ingen kan stänga av. Ingen av dem behöver lita på någon annan. De behöver bara kontrollera matematiken.

    Om bitcoin om tjugo år är digitalt guld, en nischprodukt eller ett museiföremål vet ingen. Men idén att förtroende kan ersättas av kontroll, att du inte behöver tro på någon om du själv kan räkna efter, har redan letat sig långt utanför kryptovärlden. Pensionären i Kiruna gör det varje gång hennes lilla dator godkänner ett nytt block. Hon litar inte på gruvan i Texas. Hon har räknat efter.

    Källor

    1. Satoshi Nakamoto, Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System (öppnas i ny flik), oktober 2008, Originaltexten som beskriver bitcoin, inklusive beräkningen av angriparens chans att komma ikapp..bitcoin.org↩
    2. Leslie Lamport, Robert Shostak, Marshall Pease, The Byzantine Generals Problem (öppnas i ny flik), ACM Transactions on Programming Languages and Systems, 4(3), 382–401, juli 1982, Klassisk beskrivning av problemet att nå enighet när vissa deltagare kan ljuga..doi.orgDOI10.1145/357172.357176↩
    3. Adam Back, Hashcash – A Denial of Service Counter-Measure, 2002, Beskriver proof of work-systemet som Back lanserade 1997 mot skräppost..↩
    4. David Chaum, Blind Signatures for Untraceable Payments, Advances in Cryptology: Proceedings of Crypto 82, Springer, 1983, Grunden för anonyma elektroniska pengar och DigiCash..↩
    5. Stuart Haber, W. Scott Stornetta, How to Time-Stamp a Digital Document (öppnas i ny flik), Journal of Cryptology, 3(2), 99–111, 1991, Föregångare till blockkedjan: tidsstämplar länkade med hashfunktioner..doi.orgDOI10.1007/BF00196791↩
    6. Ralph C. Merkle, A Digital Signature Based on a Conventional Encryption Function, Advances in Cryptology – CRYPTO '87, Springer, 1988, Beskriver hashträdet som i dag kallas Merkle-träd..↩
    7. Arvind Narayanan, Joseph Bonneau, Edward Felten, Andrew Miller, Steven Goldfeder, Bitcoin and Cryptocurrency Technologies, Princeton University Press, 2016, Lärobok om bitcoins tekniska uppbyggnad: hashning, signaturer, mining och konsensus..
    8. Pieter Wuille, Jonas Nick, Tim Ruffing, Anthony Towns, BIP 340–342: Schnorr Signatures and Taproot, Bitcoin Improvement Proposals, 2020, Specifikationerna bakom Taproot-uppdateringen som aktiverades i november 2021..↩
    9. Bitnodes Network Snapshot (öppnas i ny flik), Bitnodes, 26 februari 2026, Antal nåbara bitcoinnoder och andel via Tor..bitnodes.io↩
    10. Kaan Farahani, Hashrate Index Roundup (November 16, 2026) (öppnas i ny flik), Hashrate Index, 16 november 2026, Nätverkets beräkningskraft och svårighetsjusteringen i november 2026..hashrateindex.com↩
    11. Joseph Poon, Thaddeus Dryja, The Bitcoin Lightning Network: Scalable Off-Chain Instant Payments, januari 2016, Ursprungsbeskrivningen av Lightning Network..↩
    12. Bitcoin Block Height (öppnas i ny flik), CoinGlass, 28 oktober 2026, Blockhöjd per dag sedan 2009..coinglass.com↩

    Vad tyckte du om artikeln?

    Tillbaka till Teknik och digitalt liv
    Nyhetsbrev

    En vetenskapsartikel i veckan — ingen klickbete, inga annonser

    Gillade du den här? Få veckans bästa, förklarad utan jargong, direkt i inkorgen. Gratis, och du väljer själv vilka ämnen.

    Välj ämnen

    Alla ämnen

    Lämna allt omarkerat så får du veckans alla artiklar. Markera bara om du vill begränsa brevet till specifika ämnen.

    Vi delar aldrig din e-postadress och säljer den aldrig vidare. Du kan avregistrera dig när som helst med ett klick längst ner i varje brev.

    Veckans artiklar finns också samlade i Magasinet — läs på webben eller ladda ner som PDF.

    Har du frågor eller synpunkter?

    Bitcoin hackades inte. Det gjorde ditt bankfack.

    Bitcoin hackades inte. Det gjorde ditt bankfack.

    Rekordstölden på 6,3 miljarder dollar från Binance fick kryptomarknaden att skaka. Men ingen bröt sig in i bitcoin. Tjuvarna tog sig in hos ett företag som förvarade andras mynt, och den skillnaden avgör var din risk faktiskt sitter.

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Bitcoin är guld, Ethereum en dator, Tether en dollar

    Det mesta av det som kallas kryptovalutor är inga valutor alls. Bakom de största namnen finns helt olika idéer om vad en blockkedja ska vara bra för. Det förklarar varför det finns miljontals av dem.

    Kryptovalutor: pengar, bitcoin och ägande
    Ekonomi

    Kryptovalutor: pengar, bitcoin och ägande

    Bitcoin skapades som ett svar på finanskrisen: pengar som ingen bank eller stat kontrollerar. För att förstå vad det betyder, och vad det inte betyder, behöver man först förstå vad pengar är. Sjätte delen i Investerarskolan börjar där, förklarar sedan hur bitcoin fungerar, och går till sist igenom vad det innebär att köpa och äga en kryptovaluta.

    Från plastkopp till studentbostad på 40 år

    Från plastkopp till studentbostad på 40 år

    1983 skrev en amerikansk ingenjör ut en liten plastkopp med hjälp av ultraviolett ljus. Drygt fyrtio år senare bor danska studenter i hus som en robot har byggt, en lägenhet om dagen. Hur tog sig tekniken från skrivbordet till byggplatsen, och vart är den på väg?

    Kvantdatorn behöver nio minuter, bitcoin sju år

    Kvantdatorn behöver nio minuter, bitcoin sju år

    En tillräckligt stor kvantdator skulle kunna knäcka en bitcoinnyckel på nio minuter. Att flytta alla bitcoin till säkra adresser tar sju år. Och någon måste bestämma vad som händer med över en miljon mynt som ingen kan flytta.

    Ingen har räknat på vad chattkontrollen kostar
    Teknik och digitalt liv

    Ingen har räknat på vad chattkontrollen kostar

    EU har budgeterat 28,5 miljoner euro om året för ett nytt center mot övergreppsmaterial på nätet. Men den stora posten saknas i kalkylen: alla människor som måste granska det maskinerna larmar om.